tisdag 22 september 2009

Vem rycker åt sig ledarskapet nu och sen ?!

Ett år kvar till valet. Den röd-gröna röran ökar i opinionssiffror, men egentligen bara tack vare (mp):s uppgång. Alliansen levererar sin budgetproposition för 2010 och placerar de fyra partiledarna tillsammans i TV-rutan vid fem tillfällen under bara några dagar. Teoretiskt borde det vara en hopplös uppgift att leda landet i en kris som i produktionsminskning och ökande arbetslöshet liknar 30-talets och andra världskigets nivåer. Men det är ett imponerande ledarskap vi, mot bakgrund av läget, ser i regeringen.

Parallelt med den akuta debatten om jobben, budgeten och uppladningen inför valet pågår en ideologisk diskussion i mer eller mindre alla partier. Kristdemokraterna för en offentlig debatt om var partiet egentligen står samtidigt som partisekreterare Lennart Sjögren och partiledare Göran Hägglund visar sig ha helt olika kvinnosyn. Jobbigt för (kd), men befriande att en sådan debatt lyfts fram. Väljarna kommer att uppskatta en valrörelse som verkligen handlar om värderingar, inte om siffror och procentsatser. Fler partier kommer att visa upp skillnader i fråga om värderingar- i varje parti finns minst två falanger som slåss om att få dominera. Alltihop handlar ju om vilka politiska falanger som ska rycka åt sig ledarskapet i en världsdel, i ett land eller inom ett parti. Vilken falang inom vilket parti ska exempelvis rycka åt sig ledarskapet i fråga om den nya liberala era som förr eller senare dundrar in i Västvärlden?

2 kommentarer:

  1. Och vilken "falang" inom Centerpartiet ska rycka åt sig initiativet i tydligt liberala frågor som medborgarrättsfrågor och integritetsfrågor?

    Delar av partiet pratar vackert, men det verkar saknas handling för att få någon trovärdighet:
    Påminnelse till Centerpartiets partistyrelse - "handling - inte ord"!

    Tyvärr, måste jag som långvarig Centermedlem, säga.

    :-/

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Ja, jag tror att Centerpartiet kan rycka åt sig ledarskapet i dessa frågor. Men det betyder inte att vi hittills alltid gjort "rätt" eller kommer att göra "rätt", men tillräckligt mycket rätt för att en tillräckligt stor mängd av människor hakar på en liberal, frihetlig våg. Vågen kommer att vara kantad av "kompromisser" i regeringar de närmaste årtiondena, men likafullt ska vi kunna stå för en ny liberal era som den som jag hänvisar till från Lib Dem i Times.

    SvaraRadera