fredag 3 december 2010

Infrastruktur och kollektivtrafik- inte lätt att vara konsekvent

Idag gör ett antal s-företrädare ett stort nummer av att de vill ha en ytterligare förbindelse över Öresund på DN-debatt. Nu finns det pengar till infrastruktur, men under de åren som (s) satt i regeringen fanns inga pengar. Istället fick infrastrukturminister Åsa Torstensson ägna en stor del av de senaste fyra åren åt att fixa fram medel till såväl investeringar som underhåll efter årtionden i förfall. När snöovädret är som värst och det är uppenbart att det fortfarande fattas pengar till underhåll av befintlig infrastruktur ägnar sig (s) åt att räkna upp nya, stora infrastrukturprojekt. Visst, det kommer säkerligen att behövas en ytterligare förbindelse över Öresund så småningom, men (s)-företrädarna är inte särskilt trovärdiga i sin argumentation.

Jag får många samtal, mail och facebook-kommentarer nu om kollektivtrafiken i Västra Götaland. Debatten handlar om huruvida det är smart eller inte att öka bidraget till Västtrafik med 40 miljoner kronor så att biljettpriset kan hållas nere med ca 10 kronor i månaden för den som reser varje dag. Jag hävdar att vi inte ska signalera att Västtrafik sänker priserna. Vi ska i stället signalera att Västtrafik satsar på bättre komfort, ökad punktlighet och i övrigt lever upp till förväntningarna på en modern kollektivtrafik. Det ligger gigantiska investeringar framför oss när det gäller inköp av tåg och även ökade driftskostnader för trafiken. Då ger det helt fel signaler att börja den epoken med sänkta biljettpriser. Vi riskerar att en del politiker får göra 180 grader om ett tag och höja priserna igen. Det är inte schysst mot resenärerna att först sänka priset lite och sedan höja mycket.

onsdag 17 november 2010

Damberg kan bli "farlig"!

Nu spekuleras det vilt om vem som ska bli ny partiledare för Socialdemokraterna. Damberg verkar vara den som ligger närmast till hands, i allafall om man ska gå på spelbolagens odds.
Jag har stött på Damberg några gånger och även följt honom lite i politiken. Han skiljer sig lite från de flesta sossar och SSU:are jag mött genom åren. Lite mer "välkammad" och lite mer "mitten", lite mer liberal om man så vill. Just nu ägnar han sig åt skolpolitiken. Ingen slump, tror jag. Han tycker ungefär som Folkpartiet- skolan är den viktigaste frågan.

Mikael Damberg blev SSU-ordförande efter Niklas Nordström, som hade startat en ödmjuk och ganska välkammad ledarstil i SSU på 90-talet. Jämför man med t ex Anders Ygeman eller Carl-Petter Thorwaldsson som var lite mer "yviga" och Persson-buffliga kom Nordström och Damberg att stå för en mer lyssnande ledarstil. Damberg är möjligen ännu mer taktiker och duktig på att hantera makten än vad Nordström var. Damberg skulle kunna vara "farlig" som partiledare för Socialdemokraterna, just därför att han troligen både har rutin att hantera makt och förmåga att förnya. Han är dessutom yngre än alla de andra kandidaterna som det nu spekuleras kring.

Niklas Nordström voterades fram till SSU-ordförande efter att ha vunnit knappt mot Ulrika Messing. Jag minns ännu hur Messing kommenterade valet lite syrligt- nånting i stil med att "..vi ses på barrikaderna.." Messing fick revansch strax efteråt och blev en rekordung minister. Än så länge verkar Socialdemokraterna inte vara mogna för en kvinnlig partiledare, men Mikael Dambergs ledarstil skulle nog ändå ta kliv framåt för att förändra synen på jämställdhet och kvinnors ledarskap.

I dessa dagar, när Socialdemokraternas kris blottas som allra mest, fokuserar många också på Moderaterna och Reinfelts/Borgs framgångar och menar att De nya Moderaterna ryckt till sig reforminitiativet framför näsan på Socialdemokraterna. Nästa gång någon rycker till sig reforminitiativet kan det vara Centerpartiet ( som utsåg ny partisekreterare idag- grattis Micke!) eller Folkpartiet eller något annat parti. Men det skulle också kunna vara Socialdemokraterna som tar tillbaka initiativet. Alliansen får i allafall passa sig om Damberg blir partiledare!

torsdag 11 november 2010

Gå inte vilse i kollektivtrafiken!

En bättre, enklare och framför allt en mer attraktiv kollektivtrafik så att fler åker- det löftet har i princip alla partier gett inför valet.

Några tycks även ha lovat att priserna ska bli lägre. Jag har inget emot att priserna blir lägre, men man måste först tänka efter vad lägre biljett priser innebär. Vill vi att kollektivtrafiken ska vara en "lågpris-produkt" i meningen lägre standard, mindre bekvämlighet, mindre tillgång på dagstidning och kaffe på bussen osv ?

Min erfarenhet är att människor är beredda att ta bussen eller tåget ganska ofta, men det förutsätter att bussen är bekväm, att man kan jobba under resan eller koppla av med en tidning. Det förutsätter i sin tur fler bussar, tätare turer, bättre räls, längre tågset, utbyggda perronger osv osv som kostar i investeringar och som genererar stora utgifter i driften.

Alla länstrafikbolag med framtidstro har under de senaste decennierna ägnat mycket tid åt att diskutera hur vi ska öka länstrafikbolagens självfinansieringsgrad, dvs se till att intäkterna till busslinjerna i så hög grad som möjligt finansieras av biljettintäkter, inte av skattepengar. Alltför lågfrekventa busslinjer har lagts ner och istället har sk expressbussar startats på turer som man menar kan bli "lönsamma" därför att potentialen är stor, många människor är intresserade av att ta bussen på just dessa sträckor. På landsbygden har alltmer av anropsstyrd trafik införts för att möjliggöra en god service även där det bor få resenärer.

Vad händer då om Västtrafik sänker biljettpriset eller iallafall väljer att inte ens räkna upp priset med index? Då försvinner ett antal miljoner kronor som skulle kunna ha använts till att göra kollektivtrafiken bekvämare. En helt felaktig politik, enligt mitt synsätt. Västra Götalandsregionen och Västtrafik måste möta behoven i kollektivtrafiken med ett expansivt förhållningssätt- bekvämare bussar, tätare turer, fler investeringar och givetvis vara beredda på ökade driftskostnader. Men det håller inte att börja med sänkta biljettpriser. Västtrafik ska inte vara en lågprisprodukt- det ska vara en kvalitetsprodukt!

lördag 23 oktober 2010

När en matematisk majoritet blir en politisk minoritet

I går träffade jag en förälder till en av barnens klasskompisar i affären som sa; "skönt nu, när valet är över, eller hur?!" Därefter hörde jag mig själv säga; - Nej, valet är inte över ännu. Så berättade jag att vi diskuterar hur Västra Götalandsregionen ska styras de närmaste fyra åren.

Centerpartiet hade en ärlig längtan efter ett Alliansstyre efter valet. Men en starkare längtan hade vi att skapa en majoritet. Det var vi tydliga med så sent som några dagar före valet.

När vallokalerna stängde på söndag kväll den 19 september stod det klart att väljarna valt att lägga sina samlade röster så att det skapades största möjliga osäkerhet i regionen. Nuvarande styre; Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna hade minskat och tappat majoriteten. Allianspartierna; Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna hade inte majoritet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade inte heller de en majoritet. I valets slutskede hade Vägvalet dykt upp i valrörelsen och detta parti hade i sin tur samordnat sig med Sjukvårdspartiet och tillsammans plockat 7 mandat av regionfullmäktiges 149. Därutöver har tyvärr antidemokratiska krafter genom Sverigedemokraterna parkerat sig på lika många mandat.

Drömmen om en stabil majoritet kändes långt borta. Men skam den som ger sig. Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet har nu haft samtal med Miljöpartiet i flera dagar. Äntligen hade vi kanske hittat krafter hos Miljöpartiet som var beredda att erbjuda det vi mest av allt behövde just ju; en politisk majoritet. Men tyvärr utvecklade sig samtalen med Miljöpartiet alltmer till önskemål, krav och villkor för en eventuell majoritet. Den längsta förhandlingskvällen förra torsdagen körde delvis fast i en en diskussion om någon ska kunna göra avsteg från majoriteten i någon eller några frågor. Det som Centerpartiet trodde var ett erbjudande om en majoritet var i själva verket ett erbjudande om att få ingå i en minoritet! Fast vi satt fyra partier runt sammanträdesbordet som rent matematiskt förfogar över majoriteten av fullmäktiges 149 mandat så kunde vi i praktiken inte räkna med en majoritet i alla frågor. Vi var hänvisade till att, i en del frågor, fråga fler partier för att få majoritet. Så en till synes bildad majoritet var ingen majoritet. Som centerpartistisk förhandlare med ett förslag till uppgörelse i handen gick jag till de övriga centerpartisterna med frågan; Kan man bilda en matematisk majoritet som inte samtidigt är en politisk majoritet? Vad säger mina väljare om jag lotsas att jag ingått en majoritet, fast det egentligen rör sig om en minoritet ?! Som tur var hade alla fyra partierna några dagar på sig att fundera och förankra. Telefonsamtal och möten genomfördes. Till slut var vi tvungna att ge besked. Efter tydliga besked från mina centerkollegor och efter dialog med främst Folkpartiet bestämde sig Centerpartiet för att konstatera att vi inte tänker ingå i en konstallation med Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet eftersom vi bedömer att det inte rör sig om en majoritet som kan verka i fyra år.


Antagligen blir det svårt att hitta en annan politisk majoritet. Men om alla vet från början att man inte utgör en politisk majoritet, utan medvetet går in i en politisk minoritet, så kanske det går att hitta en matematisk majoritet. Det är ärligare mot väljarna!

söndag 19 september 2010

Rösta gärna på Centerpartiet- men framför allt gå och rösta!

Varje röst kan ha betydelse idag. Förra valet skiljde det på 60 000 röster. Detta valet kan bli ännu jämnare. Din röst kan vara tungan på vågen för vilken regering vi får och framför allt vilken tyngdpunkt som finns INOM en sådan regering.

För Centerpartiet är beskeden tydliga. Vi prioriterar jobben och vi är övertygade att de nya jobben kommer i fler och växande företag. Det ska vara enklare att anställa de yngsta. Vi vägrar se på när ungdomsarbetslösheten biter sig fast. Principen om "sist in, först ut" riskerar att utestänga de unga från arbetsmarknaden och det riskerar att värdefull färsk kunskap flyr företagen. Ändra turorningsreglerna så att tio i varje företag kan undantas! Fortsätt sänka arbetsgivaravgifter för de unga och sänk tjänstemomsen i hotell- och restaurangbranschen. Många ungdomar får sitt första jobb som diskare, korvförsäljare eller glassförsäljare. Fortsätt att underlätta för unga människor att få sådana jobb. Det ger erfarenhet och en fastare tillvaro på arbetsmarknaden!

Den andra viktiga frågan för Centerpartiet är miljö/klimatfrågan. Vi har emdverkat i regering för den mest ambitiösa miljöpolitiken i världen. Vi ska minska koldioxidutsläppen i Sverige med 40 % inom tio år och vi ska vara med och se till att EU minskar sina utsläpp med 20 % på tio år. Vi har infört miljöbilspremien som ökat antalet miljöfordon från 23 000 till 330 000 de senaste fyra åren. Nu sjunker koldioxidutsläppen i transportsystemet för första gången i modern tid- tack vare Centerpartiets klimatpolitik. Låt oss vara med och fortsätta den politiken!

Rösta gärna på Centerpartiet idag- men framförallt gå och rösta!

lördag 18 september 2010

Så ska sjukvården bli bättre

De senaste veckorna har jag rest runt på olika vårdinrättningar. Jag har varit på familjecentralen i Mölnlycke, på vårdcentralen i Henån, på akuten på NÄL, på MÄVA (äldrevårdsavdelning) på Uddevalla sjukhus och på vårdcentralen vid Strömstads sjukhus. Dessa besöken ger mig en tydlig bild av vad som är viktigast; vi måste se till att Västra Götalandsregionen blir ännu mer attraktivt att jobba i för den som är sjuksköterska eller läkare, undersköterska eller vårdbiträde. Och vi måste också fortsätta att erbjuda personal att jobba i privat vård.

Det mest positiva besöket var nog vårdcentralen i Henån där jag fick veta att man, äntligen, efter flera års diskussioner om vem som ska utföra vården har fått arbetsro för personalen. Nu finns fler distriktsläkare än någonsin i Henån, vilket också ökar möjligheterna för nöjda patienter och kortare väntetider. På vårdcentralen vid Strömstad sjukhus var man ganska bekymrad över att det inte finns tillräckligt med läkare. Men beskedet var tydligt- det måste bli mer attraktivt att jobba i Strömstad så att läkarna söker sig dit, trivs och stannar. På akuten på NÄL fick jag en tydlig bekräftelse på att alldeles får många patienter åker dit, faktiskt åtskilliga tusen varje år, i onödan. Vården skulle kunna ges på närmare håll. Men ofta handlar det om brist på läkare lokalt. Fler distriktsläkare till Västra Götaland och gärna fler privata vårdcentraler så att läkarna har fler arbetsgivare att välja på- då får vi en bättre vård.

På MÄVA i Uddevalla fick vi en redogörelse för hur äldre patienter kan få en "egen kö" in på sjukhuset utan att gå omvägen via en akutmottagning, kanske rentav på NÄL. Äldre över 75 år som redan har flera diagnoser ska inte behöva sitta och vänta i flera timmar utan ska snabbt bli inlagda på MÄVA. Det mår både de äldre bättra av och det underlättar också för de patienter som ska den "vanliga" vägen till sjukhuset.

torsdag 16 september 2010

Satsningar på kollektivtrafik- viktigaste frågan i regionvalet!

På söndag röstar vi i tre val. Dels till riksdag och kommun, som är ganska väl kända val, dels till landstingsfullmäktige, eller regionfullmäktige som det heter där jag bor. Regionfullmäktige i Västra Götaland är Sveriges näst största parlament med 149 ledamöter, som fattar beslut om sjukvård, kollektivtrafik, kultursatsningar mm som omsluter en budget på närmare 40 miljarder kronor.
Om jag måste prioritera satsningar de närmaste åren i Västra Götalandsregionen så är det satsningar på kollektivtrafik som är viktigast.

Rösta för en ännu bättre kollektivtrafik på söndag!

söndag 5 september 2010

Nu ökar vi och lyfter på slutet!

Nu börjar ökningen för Centerpartiet. Alliansen har egen majoritet och det kan bli helt avgörande för valutgången att Centerpartiet fortsätter att öka. Mobiliseringen är god i Centerpartiet. Människor delar material tidig morgon och sena nätter. Det personliga samtalet pågår i varje stuga, på varje torg, på varje arbetsplats och på varje marknad. Nu ökar vi och lyfter på slutet!

lördag 21 augusti 2010

Nu börjar slutspurten

Nu börjar valaffischering, valstugor öppnar, annonsering på bussar och pendeltåg.

På måndag finns jag själv i valstugan på Kungsportsplatsen i Göteborg. Välkommen dit eller också kan du läsa om Centerpartiets politik i Göteborg och Västsverige på följande sajt:

måndag 9 augusti 2010

Vinst eller inte vinst det är frågan ?

Vänsterpartiets inlägg i gårdagens DN är egentligen ett av de mest tydliga exemplen på vad valet handlar om.

Tänk tanken om vinstintresset inte fanns? Ta en skola för enkelhetens skull. Om det inte finns en morot för att anstränga sig, uppnå resultat, att få plus och minus att gå ihop eller helst visa på ett litet överskott- vari skulle drivkraften då finnas att jobba effektivare så att resurser kan frigöras för att köpa en ny kopiator till skolan eller att anställa fler lärare ? Ja, men de flesta kommunala skolor har ju inget direkt vinstintresse idag, men de fungerar bra ändå, kanske någon invänder. Ja, visst men kravet på kostnadskontroll finns. Många rektorer sliter dagligen för att få budgeten att gå i hop och de får pisk av utbildningsnämnden om de inte håller budget. Skolorna har ett decentraliserat beslutsansvar där varje resultatenhet måste redovisa hur de använder pengarna. Kan man pressa priset på maten, läromedlen och lärarlönerna så blir det resurser över till en extra skolresa, ett muséebesök för skolan eller annan form av "belöning". Varje skola, varje vårdcentral eller varje vägbygge måste jaga kostnader. Givetvis ska man respektera dem som tycker att den kommunala driftsformen är den bästa. Men kom inte och säg att vi skulle klara oss utan vinstintresse eller något som liknar vinstintresse i någon enda verksamhet !! Lars Ohly har också fått på pälsen i media idag för just detta.

tisdag 27 april 2010

Alliansens gröna röst

Emellanåt får man tillfälle i politiken att stanna upp och fundera på huvuduppgiften. Kan låta konstigt, men politik är ju som ett kretslopp där en god ekonomi ska skapa jobb och tillväxt som ska ge oss välfärd som i sin tur ska ge människor förbättrad livskvalité, som i sin tur skapar en god ekonomi, som ger mer tillväxt, jobb och ytterligare skatteintänkter som kan finansiera skolan, vården osv- ja, som ett kretslopp, en ständig jakt på förbättringar för människan. Men vad är huvuduppgiften, vad är DEN STORA FRÅGAN som människor ska samlas kring ? Sambandet mellan tillväxt och jobb och möjligheterna att utveckla välfärd innehåller allt, men samtidigt inget.

Centerpartiet går till val på att vi är Alliansens gröna röst, just därför att vi tror att miljö- och klimatfrågorna är huvuduppgiften. Inte den enda uppgiften, men huvuduppgiften. Om vi ska kunna hejda klimatförändringarna, minska kväveläckaget till Östersjön och öka den biologiska mångfalden krävs en mängd insatser såsom en ekonomisk politik som uppmuntrar det, fler människor som startar företag inom området, en utbildnings- och forskningspolitik samt inte minst innovationer som styr samhället i en mer hållbar riktning. Om vi verkligen kan enas om att de gröna frågorna är huvuduppgiften kommer också landsbygden att betraktas som en tillgång, inte något som är till besvär. Då inser vi snabbt vilka möjligheter som finns när oljan och kolet ska växlas ut och landsbygden ska leverera biobränslen, vindkraftsparker och en mer klimatsmart livsmedelsproduktion. Om vi verkligen vill att det ska ske en förändring där miljön förbättras och klimatförändringarna hejdas måste arbetsmarknaden bli så flexibel så alla kan vara med och jobba för samma mål. Den som vill förbättra miljön genom sitt företagande ska inte hindras av stela regler på arbetsmarknaden eller känna sig begränsad av onödigt krångel, gjorda för en föräldrad industristruktur. Förändrade turordningsregler och lägre ingångslöner för ungdomar är en del av klimatutmaningen. Minskat utanförskap och fler i arbete är, hur långsökt det än kan låta, också en del av klimatutmaningen. Om fler jobbar och betalar skatt så har vi råd att frigöra mer resurser för de investeringar som krävs för exempelvis mer järnväg och kollektivtrafik. Politiken är som ett kretslopp, en kedja av moment, en process för att matcha människan ut på arbetsmarknaden, så att vi kan bli ännu fler som jobbar och drar i hop till välfärden. Men huvuduppgiften är alltjämt att förbättra människans omgivning, hejda klimatförändringarna och styra om till en eko-effektiv ekonomi. Centerpartiet är Alliansens gröna röst, i både vid och snäv mening.

onsdag 31 mars 2010

Nu kommer resultatet av Torstenssons medvetna arbete

I går presenterade infrastrukturminister Åsa Torstensson en stor del av resultatet av ett medvetet och strukturerat infrastrukturarbete. I går stod jag intill när media flockades runt henne i Göteborg då hon presenterade den del av satsningen som rör Västsverige. De satsningarna symboliserar mycket av det tankesätt som präglat Åsas arbete de senaste tre och ett halvt åren.

Åsa gick in i arbetet hösten 2006 genom att göra en total revidering av tidigare infrastrukturplaner. Det handlade dels om att rensa upp i många socialdemokraternas ofinansierade löften när det gäller vägar och järnvägar. Att gå till finansminister Anders Borg och be om finansiering till infrastrukturprojekt som den förra regeringen redan försökt ta åt sig äran för var säkert inte det allra roligaste en minister kan ägna sig åt. Men det gjorde Åsa. Dels inledde Åsa ett helhetstänk som bygger på att vägar, järnvägar, sjöfart och hamnar inte ska ses som isolerade nyttigheter, utan som en del av ett vidare transporttänk. Som en konsekvens av det slår Åsa Torstensson också samman trafikverken till ett statligt verk, Trafikverket.

Som uppvuxen på bondlandet mellan Västerhavet, Västkustbanan, E6:an och Volvo-fabriken i Torslanda tillhör jag de första som bör applådera Åsa Torstensson. Att sjöfarten utanför mitt köksfönster inte samarbetar tillräckligt med tågen på Västkustbanan och fordonstrafiken på E6:an drabbar oss som bor närmast, i form av sämre boendemiljö.

Men det behövs också en större insikt bland dem som bor längre bort från dessa trafikstråk för att Åsas helhetssyn ska slå igenom. En stor del av skogsråvara från Hälsingland eller pappersmassa från Värmland ska fraktas till Göteborg och därifrån på båt ut i världen. Om vi svenskar inte förstår de behov av starkare logistik runt Göteborg så kommer köer och trängsel att bli ett allt vanligare problem i takt med att vår välfärd urholkas. Men huvudsaken är nu att Åsa driver denna tes med kraft och att hon bekräftade sin övertygelse så tydligt i går.

torsdag 25 mars 2010

Håll liv i debatten om den framtida staden

I gårdagens blogg om Ankersjös engagemang för Stockholm ramlade det in en del kommentarer. Kul att det finns intresse att diskutera Stockholm och utformningen av våra framtida städer. Runt om i världen smids nu planer för de framtida städerna. Den svenska regeringen vill ligga i framkant i det arbetet, bl a genom delegationen för hållbara städer. I fler svenska storstäder pågår ett tankearbete om hur vi kan koppla i hop våra svenska idéer med övriga världens idéer om hållbara städer, t ex MISTRA Urban Futures som nyligen startat sin verksamhet med tentakler i världsstäder som Shanghai och Kapstaden.

Troligen kommer det att både behövas den typen av initiativ som delegationen för Hållbara städer och MISTRA står för samt de idéer som Per Ankersjö lanserar. Det handlar både att utmana etablerade sanningar om staden, bl a genom okonventionell arkitektur och radikala förslag för samhällsplanering. Men det handlar också om mödosamt arbete för att hitta de mest energisnåla och klimatsmarta lösningarna. Jag är övertygad om att dessa två spår hänger ihop, dvs utan radikala idéer som utmanar kultureliten kommer vi aldrig att lyckas bygga den klimatsmarta och energisnåla staden. Så håll liv i debatten!

onsdag 24 mars 2010

Ankersjö fortsätter att imponera

Per Ankersjö är en person som du bör lägga på minnet. Just nu håller han på att skapa sig en plattform som kommer att öka Centerpartiets möjligheter att etablera Centerpartiet som ett stort parti i Stockholms stadshus. Det är i såfall den första rejäla framstöten sedan Michael Arthursson skördade segrar i början av 90-talet.

Att slå sig in som litet parti i en stor stad kräver lite grann av tänka tvärtom. Man tvingas skapa lite konstgjorda debatter, göra en höna av en fjäder och det innebär att man måste sticka ut i lite udda frågor för att ha en chans att synas överhuvudtaget. Som litet parti blir du nämligen aldrig inbjuden till de stora debatterna. Risken med att hugga underifrån, ta debatt i lite udda frågor eller att sticka ut extra mycket är att du samtidigt uppfattas som just extrem av de stora partierna och därmed riskerar att uppfattas som lite udda bland de stora väljargrupperna. Men Ankersjö har visat sig klara denna balansgång mellan udda och seriösa frågor. Det tydligaste exemplet är inriktningen på boende och stadsplanering, där Ankersjö uppfattas som lite kaxig, men ändå en seriös tillskyndare av en modern stad. Symbolen för inriktningen är skyskrapan. Ankersjö och Stockholmscentern kan gå till val som ett växande parti, som sticker ut samtidigt som de stärker sina odds att tydligt ingå i Alliansen i Stockholm. Dagens inlägg om Gröna Lund åskådliggör Ankersjös politiska strategi ännu tydligare. Ankersjö utpekar en del etablerade politiker som "elit" och ställer sig själv på de "vanliga" Gröna Lund-besökarnas sida. Kan det bli bättre?!

måndag 22 mars 2010

Nu är det ett halvår kvar till valet

I fredags var det exakt ett halvår kvar till valet. Söndagen den 19 september går vi till val för att för första gången på evigheter ta ställning till två tydliga alternativ. I förra valet var Allians för Sverige ännu inte prövad i praktiken. Dessutom hade vänsterkartellen inte riktigt plockat in (mp) och (v) i värmen, även om en och annan av dem faktiskt satt på Rosenbad och gjorde skada redan då.

Ett val består alltid av vissa inslag av kortsiktiga överväganden och taktiseranden. Men valrörelsen är i första hand till för att skapa tillfällen till samtal med människor om framtiden. Centerpartiet är fast övertygade om att lägga möda på att dessa samtal kommer till stånd, på skolor och arbetsplatser, i barnomsorgen, hos företagsledningar och miljörörelser eller varför inte hemma hos varandra på sk homepartys. Det viktiga är inte vem man röstar på, utan att man röstar. Men om man nu ändå tänker rösta så ska vi också lägga kraft på att visa på alternativen. Allianspartierna publicerar i dagarna bl a följande artikel för att visa på de två alternativen.

fredag 5 februari 2010

Lyft fram det gröna företagandet!

Det behövs tillgång på mer riskkapital, det behövs en brygga mellan forskningsresultat och innovationer, det behövs insatser för att öka kommersialiseringsgradeen för ny teknik. Ni har hört det förut. I alla varianter. I forsknings- och innovationspropositionen föreslog regeringen en rad insatser för att stärka redan starka forskningsmiljöer så att kunskap kan bli innovationer och innovtioner kan bli nya produkter, som kan kommersialiseras, säljas och exporteras på en växande världsmarknad. Men det händer inte tillräckligt. Särskilt olyckligt är det om tänkbara innovationer på klimatområdet blir bortglömda på universitet och högskolor. Eller om finfina forskningsresultat aldrig kan kommersialiseras på grund av bristen på riskkapital. Därför är det glädjande att Anders Flanking och Claes Västerteg föreslår en gräddfil för miljöteknikföretag.
Det kan innebära en knuff i rätt riktning för det gröna företagandet!