torsdag 28 november 2013

Om räntor och demografi


Jag biter på naglarna ibland när Riksbanken antyder att räntorna ska höjas.
Vi är många medelålders som sitter på villor och sommarstugor, som egentligen ägs av banken. Men  farhågorna om höjda räntor har uttalats ganska länge nu. Jag minns augusti 2008 när min familj ännu bodde i Stockholm. Min man och jag satt på det anrika Mäster Anders på Hantverkargatan  och firade vår tioåriga bröllopsdag. Samma kväll bestämde vi oss för att flytta till Västkusten igen. I oktober försökte vi sälja vår lägenhet, men INGEN ville köpa den. Finanskrisen hade vällt in över Sverige och alla anbud på bostäder tvärstannade, även bland bostadsrätter på Kungsholmen. Det kom ett 40- tal och tittade vid visningen, men inte ett enda bud, inte ens ett skambud. Redan då trodde jag - och troligen även de 40 besökarna i lägenheten att räntehöjningar med efterföljande bostadsbubbla lurade runt knuten. Sverige höll andan.  Men den rädslan  varade inte många veckor. I februari 2009 hade vi skrivit på försäljning,  bostadspriserna var på väg uppåt igen och räntorna sjönk. Nu har vi firat 15 årig bröllopsdag och fortfarande bråkar Riksbanken om när räntehöjningarna ska komma. Swedbank gjorde ett försök häromdagen, men fick på tafsen och tvingades backa.

För knappt 14 dagar sedan fick vi en grundlig ekonomirapport från SKLs ekonomiavdelning.
- Vi har starka offentliga finanser i Sverige och lediga resurser i svensk industri. Hushållen har en god ekonomi, visserligen med höga skulder, men hushållen har även stora tillgångar, understryker en av de ekonomer vi lyssnar till.

Viss oro uttrycks för händelserna i USA och Kina.
- Varför är alla så rädda för den amerikanska utvecklingen ?!, jo därför att USA står för en stor andel av världens import, understryker ekonomerna på SKL.

Tillgångarna i svenska hushåll består dock till stor del av fastighetstillgångar, betonar SKL- ekonomerna.
- Och det finns förväntningar på fortsatt ökade fastighetsvärden.

Räntorna kommer att stiga, men reallöneökningarna har också stigit bland svenskarna. Konsumtionen är relativt låg och dessutom har svenska hushåll fått sänkta skatter.
- Hushållen har en hög sparkvot och de kommer att klara lite högre räntor och de har även utrymme för lite högre konsumtion.

När det gäller offentlig sektor, dvs ekonomin för skolan och omsorgen, vården och förskolorna så är det skatteintäkter man ska titta på.
- Vi kommer få en snabb ökning av skatteintäkter de närmaste åren, slår våra SKL- ekonomer fast. Under 2013 och 2014 är sysselsättningsökningen ganska låg, men under 2015 och 2016 kommer sysselsättningsökningen att vara hög.
Sådana besked är mums för kommun- och landstingspolitiker, eftersom det gör det lättare att finansiera välfärden. Egentligen helt fantastiskt, skatteintäkterna har stigit ganska mycket de senaste åren och de fortsätter att öka, tack vare att folk jobbar och tjänar pengar, sliter och drar in skatter. Och löneökningarna som hushållen får är reallöneökningar, men det är inte skyhöga löneökningar som urholkar välfärden. Det är ett guldläge för ekonomin- växande skatteintäkter men inga överdrivna lönekaruseller.

Orosmolnet är de små kommunerna.
- Men sammantaget brottas färre och färre kommuner med underskott.
Kostnaderna för kommunerna kommer smygande i takt med en äldre befolkning. Det finns tendenser till strukturella underskott i kommunerna, eftersom många  kommuner inte har orkat öka sina utgifter för äldreomsorg. De senaste åren har de faktiska utgiifterna för kommunernas äldreomsorg ökat med sex procent i kommunerna medan kostnader för demografiska förändringar ligger på 16 procent i snitt.  SKLs ekonomer spekulerar i om individ- och familjeomsorgen samt handikappomsorgen tränger undan resurser till äldreomsorg.
-Vi har en oerhört gynnsam utveckling framför oss, men det gäller inte kommunernas ekonomi, fortsätter de.
-Kostnaderna ökar i snabbare takt än vad som motsvarar demografin. Kommunerna står inför enorma  investeringsbehov som de inte kan finansiera med egna pengar.
Kommunala tillgångar måste säljas och kommunerna behöver utöka  lån mm.
Det kommer att bli dyrare för banker och kommuninvest att låna ut, så det lönar sig för kommunerna  att göra egna program, menar SKLs ekonomer.

Landstingens utveckling kommer vara likartad. Demografin förändrades med 10 procent under perioden 2001-2013 och kostnaderna ökade med 23 procent. Landstingen  är huvudman för kollektivtrafiken och där har vi sett en 50 procentig ökning av nettokostnaderna. Antalet resor ökar, men inte lika snabbt.

Så varför är inte katastrofen redan här, kan man undra? En faktor är förstås det som beskrivs ovan, ett ökat antal arbetade timmar från de arbetssamma svenskarna och därmed ökade skatteintäkter samt även ökade statsbidrag. Fortsätter Sverige att hålla ordning på sina offentliga finanser så att skatteintäkterna ökar - ja då kan vi undvika katastrofen. Om hushållen får fortsatta antydningar om höjda räntor så kanske de håller igen lite på konsumtionen så att de klarar ränteshöjningen när den kommer. Om svenskarna har måttliga lönekrav och fortsätter att arbeta hårt så kommer intäkterna till kommuner och landsting bättre räcka till. Kommuner och landsting kan då börja agera metodiskt och långsiktigt för upprustning, utbyggnad och satsningar för att möta ökade behov hos en äldre befolkning. Men det gäller att inte söla bort en enda krona på onödiga utgifter. Och det gäller att näringslivet har villkor som gör att de vill stanna i Sverige, utveckla innovationer som kan kommersialiseras och bli exportframgångar. Produkter och tjänster måste få utrymme att utvecklas. Så att amerikanarna fortsatt vill köpa prylar av oss som ger jobb här och starkare ekonomi där. Det förutsätter i sin tur att det finns tillräckligt med arbetskraft här som kan rycka tag i uppfinningarna, kläcka idéer och riskera alla sina pengar. Huvudproblemet är bristen på arbetskraft, det har jag skrivit om förut på denna blogg. Så antingen kommer jobben att flytta utomlands på grund av brist på folk och då blir det också allt svårare att klara välfärden eller också måste fler människor från utlandet flytta hit för att hjälpa till i vården, i skolan och i industrin. Då kan vi samla ihop till fler arbetade timmar, fortsätta att få tillräckligt med intäkter till offentlig sektor och även undvika bostadsbubblor och räntehöjningar. Jag tycker att det senare alternativet är bäst.








söndag 10 november 2013

Om jakten på solcellsbyggare och vindkraftsexperter

- Vi har utformat en särskilt ledarskapsfilosofi för att locka de bästa ingenjörerna, berättar Niclas Jarhäll vid företaget Mutual Benefits.
- Det finns en begränsad summa pengar till yrkesutbildning och utbildlningsystemet har inte lyckats väcka intresset. Därför har vi akut brist på exempelvis växtodlingsagronomer, säger Gunnel Marwén som är rektor vid Biologiska Yrkeshögskolan.
- Idag är det åtta studenter som börjat plugga till kemilärare och samtidigt är behovet av ingenjörer uppemot 50 000 de närmaste åren. Siffrorna är alarmerande, säger Carina Halvord, som är chef för Universeum.
Alla tre är aktörer på en arbetsmarknad och i ett utbildningssystem där ungdomar inte är tillräckligt intresserade av att utbilda sig och ta jobb där möjligheterna finns. Om inte attraktiviteten i de gröna yrkena ökar och fler börjar utbilda sig till exempelvis kemiingenjörer, agronomer och bioanalytiker kan det bli problem att åtgärda samhällsutmaningar inom exempelvis klimatområdet. I fredags bjöd Centerpartiet i Västra Götaland in till ett möte i Göteborg som handlar om kompetensförsörjning inom den gröna sektorn.
Stefan Karlsson som är marknadschef och strategisk utvecklingschef på SKF menar att intresset trots allt finns bland ungdomar.
- Frågan är fel ställd. Intresset bland ungdomar finns för att jobba exempelvis med vindkraft, men intresset måste tas tillvara och fokusera på att skapa industriell utveckling, tycker han och pekar på att Sverige håller på att missa möjligheten att vara ett producentland inom vindkraft.
- Vi är bara ett installationsland.
Stefan är bekymrad över att danskar och tyskar är så långt före när det gäller landbaserad vindkraft. Han tror att vindkraft till havs skulle kunna bli en svensk industri. Då blir det också fler arbetstillfällen inom vindkraft i Sverige. Det ger i sin tur en möjlighet att locka ungdomar till både produktion och installation. Det bygger i sin tur upp en kunskap som gör att Sverige kan konkurrera på en global marknad. Det lockar de unga, understryker han. Stefan tror också att Sverige kan bli en av få länder i Europa som kan skapa möjligheter att exportera el till länder som riskerar att inte nå upp till nationella klimatmål i EU. Om Sverige kan bygga upp ett elöverskott med hjälp av bland annat utbyggd havsbaserad vindkraft och exportera till nationer i EU som idag har en smutsig elförsörjning kan vi skapa en utveckling som både hejdar klimatförändringarna och skapar jobb.

Niclas Jarhäll och hans företag Mutual Benefits fick pris som årets gasellföretag 2013. Företaget sysslar med att rekrytera ingenjörer till stora projekt i stora företag. Konsten är att få fram de bästa ingenjörerna i tillräckligt stor omfattning. Priset som årets gasellföretag fick Niclas för att de utvecklat en ledarskapsfilosofi.
- Vi attraherar ingenjörerna. Vi vet vad som lockar, slår han fast.
Att bli erbjuden ett projektledarskap i ett spännande uppdrag åt ett stort företag t ex av Sandvik är alltid lockande. Mutual Benefits Enginering som är det korrekta namnet på bolaget är inriktade på att rekrytera arbetskraft, främst ingenjörer till globalt verksamma företag inom fordon, energi och medicinteknik. Just nu levererar de exempelvis kompetens till ett gigantiskt solcellsprojekt i Mellanöstern.
- Till en början är det coolt att vara behövd, men vår filosofi är att ingenjörerna måste tänka lite längre innan de går in i ett större uppdrag. Att göra ett bra jobb bygger på att du har en balans i livet, fortsätter Niclas.
Det räcker inte att ha ett spännande jobb, du behöver också ha ett fungerande privatliv och en god hälsa.
- Det behövs tre hjul för att trehjulingen ska röra sig framåt, fortsätter han.
Niclas hänvisar till boken "the seven habits" som han och Mutual Benefits inspirerats av.
- Boken går långt i sina resonemang. Den ställer frågan vem du vill ska stå vid din grav när du är död.
Även om inte alla funderar riktigt så långt i sin planering på jobbet så menar Niclas att en god insats på jobbet kräver att du har en balanserad syn på privatliv och hälsa också.
- Ingen vill riskera att hamna i utbrändhet, tillägger han.
Alltså gör Niclas och hans kollegor en långsiktig planering i hop med alla anställda. Framför allt de ingenjörer som är över 30 år attraheras av långsiktigheten hos Mutual Benefits. För ingenjörer under 30 år är lockbetet att jobbet innebär en insats för miljön och en möjlighet att bidra till exempelvis minskade koldioxidutsläpp.
- Många ingenjörer kan inte exakt formulera vad de uträttar på jobbet. Vi hjälper dem genom att tydligt visa hur våra projekt bidrar till ett visst antal ton i minskade CO2-utsläpp, förklarar Niclas.
Niclas betonar betydelsen av relationer. Det är viktigt att ha kontakt med sina anställda t ex under föräldraledighet eller efter ett uppdrag. Mutual Benefits vill erbjuda globala företag en god kompetensförsörjning. Det bygger på att det finns stabila relationer, vilket skapar förtroende och kontinuitet, som är basen i en lyckad kompetensförsörjning.

Carina Halvord som är chef för Universeum i Göteborg visar bilder på barn vars ögon lyser av nyfikenhet när de får ta på sig skyddsglasögon och arbetskläder för att kasta sig över olika experiment i hop med forskare vid Universeum.
- Vi människor föds till naturvetare, tror Carina medan hon visar oss fler bilder av hur skolklasser kommer till Universeum och hur Universeum åker ut till skolor för att sprida experimentlusten.
På senare år har Universeum alltmer gått i från jobbet att rikta sig direkt mot eleverna. Nu är det mer fokus på att vidareutbilda lärarna. Universeum blir en resurs för kommuner som vill öka intresset generellt för kemi och biologi.  Så Carina och hennes kollegor på Universeum har bedrivit fortbildning och vidareutbildning för totalt 30 000 lärare i grundskolan de senaste åren. Alltihop går ut på att inspirera lärare som i sin tur ska få fler ögon att lysa hos fler barn, framför allt högre upp i åldrarna. Intresset för att utbilda sig till kemilärare är idag obefintligt i Sverige. I år är det endast åtta (!!!) studenter i Sverige som har satt sig på skolbänken på något universitet för att utbilda sig till kemilärare. Och behovet av ingenjörer de närmaste åren är 50 000.
- Siffrorna är ytterst alarmerande, understryker Carina.
Hon visar siffror på att alla regeringar i världen betonar betydelsen av att utbilda ungdomar inom teknik och naturvetenskap. Men frågar man ungdomarna i klassrummen om de vill forska inom naturvetenskap i framtiden så svarar svenska ungdomar att de är ointresserade. Sverige ligger på jumboplats i världen, tillsammans med exempelvis finska ungdomar.
Carina tror att man måste sätta saker och ting i ett sammanhang för att ungdomarna ska lockas till yrken inom exempelvis kemi.
- Därför arrangerar vi event av typen "snillen spekulerar" eller bjuder in till tävlingar där elever får jobba fram förslag hur vi ska miljöanpassa transportsystemet.

Gunnel Marwén som är rektor på biologiska yrkeshögskolan i Skara späder på bilden av ungdomar som är ointresserade av de "gröna yrkena". Utbildningssystemet har inte lyckats fånga elevernas intresse och det finns begränsat med resurser för yrkesutbildning, understryker hon.
- Därför har vi idag akut brist på växtodlingsagronomer, berättar hon.

Gunnel berättar också om den växande marknaden för veterinärer. Det är ett allt mer ansvarsfullt jobb att driva lantbruk med stora djurbesättningar som kräver engagerade veterinärer. Därtill kommer det växande intresset för husdjur. Vi försäkrar våra katter, hundar, ormar och papegojor som aldrig förr.
- Det är inte akut brist på veterinärer, men ett observandum är att veterinärer hellre vill jobba med husdjur än med det betydligt tyngre arbetet bland kor och grisar.
Gunnel pekar också på behovet av att utbilda fler inom trädgårdsnäringen. Men fler yrkesutbildade inom trädgård stupar delvis på att ingen vill betala.
- Vi har exempel på att trädgårdsutbildningar ställs in på grund av att kommunerna inte betalar, berättar hon.

Till mötet har vi även bjudit in Martin Gustavsson som jobbar på Viktoriainstitutet. Han har pluggat atomfysik och jobbat med telefoni på Ericsson för att därefter söka sig till utvecklingsavdelningen för elfordon hos Viktoriainstitutet. Martin är ett exempel på studenter som redan på 80-talet fick ett intresse för den "gröna" sektorn, skaffade sig den utbildning som behövdes och som möjliggör att han kan vandra mellan de mest intressanta jobben. Martin ger oss lite råd i sammanhanget. Vi får inte glömma att vi alla är konsumenter på en marknad.
- Vi måste välja gröna produkter och tjänster i vardagen, understryker han.
Martin visar bilder på unga kvinnor på landsbygden i Afrika som pratar i mobiltelefon. Vi genomgår en teknisk utveckling som skapar fantastiska möjligheter, menar han. Och slutsatsen av dagens möte är att det inte borde vara så svårt att locka unga människor in på en arbetsmarknad där man får vara en del av en teknisk och en miljömässigt spännande utveckling.

Budskapet från de flesta deltagarna på mötet är att intresset för den gröna sektorn finns. Vi är födda till naturvetare, menar Carina. Men utbildningssystemet har inte väckt intresset tillräckligt, menar både Carina och Gunnel. Niclas som är i akut behov av ingenjörer för de mest kvalificerade jobben i världen konstruerar en ledarskapsfilosofi som lockar intresset. Martin visar ett exempel på hur ett eget engagemang leder fram till jobb och karriärmöjligheter. Stefan efterfrågar en sammanhållen industriell utveckling inom havsbaserad vindkraft för att locka ungdomar till vindkraftsbranschen. Så vissa system kan kväva unga människors intresse, men det finns goda exempel på det motsatta. Hoppas alla goda krafter börjar samarbeta lite mer snart, så att vi kan väcka intresse och nyfikenhet för att rädda världen.