söndag 10 november 2013

Om jakten på solcellsbyggare och vindkraftsexperter

- Vi har utformat en särskilt ledarskapsfilosofi för att locka de bästa ingenjörerna, berättar Niclas Jarhäll vid företaget Mutual Benefits.
- Det finns en begränsad summa pengar till yrkesutbildning och utbildlningsystemet har inte lyckats väcka intresset. Därför har vi akut brist på exempelvis växtodlingsagronomer, säger Gunnel Marwén som är rektor vid Biologiska Yrkeshögskolan.
- Idag är det åtta studenter som börjat plugga till kemilärare och samtidigt är behovet av ingenjörer uppemot 50 000 de närmaste åren. Siffrorna är alarmerande, säger Carina Halvord, som är chef för Universeum.
Alla tre är aktörer på en arbetsmarknad och i ett utbildningssystem där ungdomar inte är tillräckligt intresserade av att utbilda sig och ta jobb där möjligheterna finns. Om inte attraktiviteten i de gröna yrkena ökar och fler börjar utbilda sig till exempelvis kemiingenjörer, agronomer och bioanalytiker kan det bli problem att åtgärda samhällsutmaningar inom exempelvis klimatområdet. I fredags bjöd Centerpartiet i Västra Götaland in till ett möte i Göteborg som handlar om kompetensförsörjning inom den gröna sektorn.
Stefan Karlsson som är marknadschef och strategisk utvecklingschef på SKF menar att intresset trots allt finns bland ungdomar.
- Frågan är fel ställd. Intresset bland ungdomar finns för att jobba exempelvis med vindkraft, men intresset måste tas tillvara och fokusera på att skapa industriell utveckling, tycker han och pekar på att Sverige håller på att missa möjligheten att vara ett producentland inom vindkraft.
- Vi är bara ett installationsland.
Stefan är bekymrad över att danskar och tyskar är så långt före när det gäller landbaserad vindkraft. Han tror att vindkraft till havs skulle kunna bli en svensk industri. Då blir det också fler arbetstillfällen inom vindkraft i Sverige. Det ger i sin tur en möjlighet att locka ungdomar till både produktion och installation. Det bygger i sin tur upp en kunskap som gör att Sverige kan konkurrera på en global marknad. Det lockar de unga, understryker han. Stefan tror också att Sverige kan bli en av få länder i Europa som kan skapa möjligheter att exportera el till länder som riskerar att inte nå upp till nationella klimatmål i EU. Om Sverige kan bygga upp ett elöverskott med hjälp av bland annat utbyggd havsbaserad vindkraft och exportera till nationer i EU som idag har en smutsig elförsörjning kan vi skapa en utveckling som både hejdar klimatförändringarna och skapar jobb.

Niclas Jarhäll och hans företag Mutual Benefits fick pris som årets gasellföretag 2013. Företaget sysslar med att rekrytera ingenjörer till stora projekt i stora företag. Konsten är att få fram de bästa ingenjörerna i tillräckligt stor omfattning. Priset som årets gasellföretag fick Niclas för att de utvecklat en ledarskapsfilosofi.
- Vi attraherar ingenjörerna. Vi vet vad som lockar, slår han fast.
Att bli erbjuden ett projektledarskap i ett spännande uppdrag åt ett stort företag t ex av Sandvik är alltid lockande. Mutual Benefits Enginering som är det korrekta namnet på bolaget är inriktade på att rekrytera arbetskraft, främst ingenjörer till globalt verksamma företag inom fordon, energi och medicinteknik. Just nu levererar de exempelvis kompetens till ett gigantiskt solcellsprojekt i Mellanöstern.
- Till en början är det coolt att vara behövd, men vår filosofi är att ingenjörerna måste tänka lite längre innan de går in i ett större uppdrag. Att göra ett bra jobb bygger på att du har en balans i livet, fortsätter Niclas.
Det räcker inte att ha ett spännande jobb, du behöver också ha ett fungerande privatliv och en god hälsa.
- Det behövs tre hjul för att trehjulingen ska röra sig framåt, fortsätter han.
Niclas hänvisar till boken "the seven habits" som han och Mutual Benefits inspirerats av.
- Boken går långt i sina resonemang. Den ställer frågan vem du vill ska stå vid din grav när du är död.
Även om inte alla funderar riktigt så långt i sin planering på jobbet så menar Niclas att en god insats på jobbet kräver att du har en balanserad syn på privatliv och hälsa också.
- Ingen vill riskera att hamna i utbrändhet, tillägger han.
Alltså gör Niclas och hans kollegor en långsiktig planering i hop med alla anställda. Framför allt de ingenjörer som är över 30 år attraheras av långsiktigheten hos Mutual Benefits. För ingenjörer under 30 år är lockbetet att jobbet innebär en insats för miljön och en möjlighet att bidra till exempelvis minskade koldioxidutsläpp.
- Många ingenjörer kan inte exakt formulera vad de uträttar på jobbet. Vi hjälper dem genom att tydligt visa hur våra projekt bidrar till ett visst antal ton i minskade CO2-utsläpp, förklarar Niclas.
Niclas betonar betydelsen av relationer. Det är viktigt att ha kontakt med sina anställda t ex under föräldraledighet eller efter ett uppdrag. Mutual Benefits vill erbjuda globala företag en god kompetensförsörjning. Det bygger på att det finns stabila relationer, vilket skapar förtroende och kontinuitet, som är basen i en lyckad kompetensförsörjning.

Carina Halvord som är chef för Universeum i Göteborg visar bilder på barn vars ögon lyser av nyfikenhet när de får ta på sig skyddsglasögon och arbetskläder för att kasta sig över olika experiment i hop med forskare vid Universeum.
- Vi människor föds till naturvetare, tror Carina medan hon visar oss fler bilder av hur skolklasser kommer till Universeum och hur Universeum åker ut till skolor för att sprida experimentlusten.
På senare år har Universeum alltmer gått i från jobbet att rikta sig direkt mot eleverna. Nu är det mer fokus på att vidareutbilda lärarna. Universeum blir en resurs för kommuner som vill öka intresset generellt för kemi och biologi.  Så Carina och hennes kollegor på Universeum har bedrivit fortbildning och vidareutbildning för totalt 30 000 lärare i grundskolan de senaste åren. Alltihop går ut på att inspirera lärare som i sin tur ska få fler ögon att lysa hos fler barn, framför allt högre upp i åldrarna. Intresset för att utbilda sig till kemilärare är idag obefintligt i Sverige. I år är det endast åtta (!!!) studenter i Sverige som har satt sig på skolbänken på något universitet för att utbilda sig till kemilärare. Och behovet av ingenjörer de närmaste åren är 50 000.
- Siffrorna är ytterst alarmerande, understryker Carina.
Hon visar siffror på att alla regeringar i världen betonar betydelsen av att utbilda ungdomar inom teknik och naturvetenskap. Men frågar man ungdomarna i klassrummen om de vill forska inom naturvetenskap i framtiden så svarar svenska ungdomar att de är ointresserade. Sverige ligger på jumboplats i världen, tillsammans med exempelvis finska ungdomar.
Carina tror att man måste sätta saker och ting i ett sammanhang för att ungdomarna ska lockas till yrken inom exempelvis kemi.
- Därför arrangerar vi event av typen "snillen spekulerar" eller bjuder in till tävlingar där elever får jobba fram förslag hur vi ska miljöanpassa transportsystemet.

Gunnel Marwén som är rektor på biologiska yrkeshögskolan i Skara späder på bilden av ungdomar som är ointresserade av de "gröna yrkena". Utbildningssystemet har inte lyckats fånga elevernas intresse och det finns begränsat med resurser för yrkesutbildning, understryker hon.
- Därför har vi idag akut brist på växtodlingsagronomer, berättar hon.

Gunnel berättar också om den växande marknaden för veterinärer. Det är ett allt mer ansvarsfullt jobb att driva lantbruk med stora djurbesättningar som kräver engagerade veterinärer. Därtill kommer det växande intresset för husdjur. Vi försäkrar våra katter, hundar, ormar och papegojor som aldrig förr.
- Det är inte akut brist på veterinärer, men ett observandum är att veterinärer hellre vill jobba med husdjur än med det betydligt tyngre arbetet bland kor och grisar.
Gunnel pekar också på behovet av att utbilda fler inom trädgårdsnäringen. Men fler yrkesutbildade inom trädgård stupar delvis på att ingen vill betala.
- Vi har exempel på att trädgårdsutbildningar ställs in på grund av att kommunerna inte betalar, berättar hon.

Till mötet har vi även bjudit in Martin Gustavsson som jobbar på Viktoriainstitutet. Han har pluggat atomfysik och jobbat med telefoni på Ericsson för att därefter söka sig till utvecklingsavdelningen för elfordon hos Viktoriainstitutet. Martin är ett exempel på studenter som redan på 80-talet fick ett intresse för den "gröna" sektorn, skaffade sig den utbildning som behövdes och som möjliggör att han kan vandra mellan de mest intressanta jobben. Martin ger oss lite råd i sammanhanget. Vi får inte glömma att vi alla är konsumenter på en marknad.
- Vi måste välja gröna produkter och tjänster i vardagen, understryker han.
Martin visar bilder på unga kvinnor på landsbygden i Afrika som pratar i mobiltelefon. Vi genomgår en teknisk utveckling som skapar fantastiska möjligheter, menar han. Och slutsatsen av dagens möte är att det inte borde vara så svårt att locka unga människor in på en arbetsmarknad där man får vara en del av en teknisk och en miljömässigt spännande utveckling.

Budskapet från de flesta deltagarna på mötet är att intresset för den gröna sektorn finns. Vi är födda till naturvetare, menar Carina. Men utbildningssystemet har inte väckt intresset tillräckligt, menar både Carina och Gunnel. Niclas som är i akut behov av ingenjörer för de mest kvalificerade jobben i världen konstruerar en ledarskapsfilosofi som lockar intresset. Martin visar ett exempel på hur ett eget engagemang leder fram till jobb och karriärmöjligheter. Stefan efterfrågar en sammanhållen industriell utveckling inom havsbaserad vindkraft för att locka ungdomar till vindkraftsbranschen. Så vissa system kan kväva unga människors intresse, men det finns goda exempel på det motsatta. Hoppas alla goda krafter börjar samarbeta lite mer snart, så att vi kan väcka intresse och nyfikenhet för att rädda världen.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar