Besluten följer sällan kvalitén i välfärden

Varje år opereras drygt 200 personer för cancer i matstrupen på ett tiotal olika sjukhus i Sverige.  Varje år opereras ungefär åttio personer för peniscancer i vårt land.  Ingreppet erbjuds på 23 sjukhus runtom i landet. Alla vet att kvalitén på vården för dessa patienter blir sämre när ingreppen är spridda på så många ställen. Varje läkare har helt enkelt ett alltför litet antal patienter för att hålla i gång yrkesskickligheten och upprätthålla hög kvalité. Ändå tvekar politikerna att fatta besluten som underlättar arbetet för en högre kvalité i sjukvården. Troligen för att politikerna delvis är bypolitiker och inte vill riskera att viss prestigefylld sjukvård flyttas från det egna landstinget. Men också på grund av att enstaka läkare inte vill släppa tanken på att göra en viss sorts ingrepp på sitt sjukhus. Dessa frågor diskuterade vi med experter på Sahlgrenska Universitetssjukhuet förra veckan.

Förra veckan satt jag också i ett sammanträdesrum hos Sveriges Kommuner och Landsting i Stockholm och diskuterade det omvända. Vi har för lite kunskap om medborgarna för att fatta rätt beslut om högre kvalité i exempelvis sjukvården. Vi måste mäta och följa upp resultat mer och framför allt mäta bättre.

Lojala tjänstemän verkställer undersökningar åt oss, flitiga läkare och sjuksköterskor antecknar tålmodigt i journaler och på särskilda blanketter för dokumentation och statistik. Men ofta  frågar sjukvården om fel saker, sådant som ändå inte upplevs som ökad patientnytta. Samtidigt missar vi att dokumentera andra uppgifter som verkligen är patientnytta. I värsta fall för vi statistik om allt utom den mest väsentliga frågan, nämligen blir patienten frisk inom rimlig tid och kan leva ett normalt liv efter en viss typ av behandling, menar Barbro Friden som är sjukhuschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan hon tillträdde som sjukhuschef jobbar hon med att vända sjukhusets fokus från traditionell ekonomistyrning till mer av värdebaserad styrning av sjukvård.

Förhållandet att vi politiker å ena sidan vet en massa om hur vi höjer kvalitén i välfärdens tjänster utan att dra slutsatser eller fatta beslut och å andra sidan att vi har stora kunskapsluckor om välfärdens resultat är ett av de största hoten mot demokratin. Medborgarna upptäcker till slut samma motsägelser som vi politiker kan läsa oss till i beslutsunderlag.  Patienter och brukare i välfärden ska fylla i oändligt med enkäter om exempelvis sin sjukdom, ingå i studier under en sjukdomsperiod samt förstås betala skatt till välfärden när man är frisk och kan arbeta.  Men ändå vet välfärdens administration  inte alltid vad de ska svara på de mest fundamentala frågorna när t ex en patient skrivs ut efter en operation. Sjukvården är inte tillräckligt patientfokuserad, menar Barbro Friden. Enligt SKL är ändå sjukvården lätt att mäta och dra slutsatser kring. I sjukvården kan man både be patienten fylla i en enkät om hur man upplever behandlingen och här kan läkare och sjuksköterskor observera hur tillfrisknandet fortlöper. Värre är det med tex gator och vägar, handikappomsorg och hemtjänst. Vi vet inte så mycket om hur medborgarna upplever servicen, därför att ingen frågar eller att kommunernas enkätundersökningar frågar om "fel" saker.

På sammanträdet med SKL ställde vi oss den spektakulära frågan om vi politiker rentav finansierar verksamhet som inte skapar något som helst värde? Ja, så är det nog. Men nu fokuserar alltfler kommuner och landsting på att verkligen kunna läsa av resultat av sina insatser. Det kommer ställa helt nya krav på analysförmåga och omvärldsbevakning, menar Lars Strid som är projektledare inom ledning och styrning hos SKL. Vi måste styra kommuner, landsting och regioner med mätbara indikatorer och innan vi pekar ut indikatorerna måste vi känna till hur indikatorerna samverkar.
- Och ta bort allt "skrot" som hindrar det goda syftet med alla mätningar, fortsätter Lars Strid som menar att vi ofta sitter fast i en djungel av indikatorer.

Så vissa saker vet vi ganska väl, tex att vården blir sämre om en viss typ av operation som riktar sig till åttio patienter sker utspritt på 23 olika sjukhus. Men här fattas inga beslut om förändring. Samtidigt skriker vården och framför allt annan typ av kommunal service efter mer kunskap om vad som är bäst för brukaren.
- Vi har egentligen ingen generell kunskap i Sverige om vilka insatser som skapar kvalité, sammanfattar Lars Strid.

Samtidigt svänger utvecklingen just nu. Alltfler sk öppna jämförelser görs mellan tex sjukhus och mellan olika typer av behandlingar. Medborgarna läser och tar del av jämförelserna. Och EU skyndar på för att patienter och medborgare fritt ska kunna välja behandling och service efter vad man själv önskar. Och landstingen kommer att få räkningen från aktiva medborgare som vill åtgärda sina hälsoproblem, oavsett om de får sin service på den egna vårdcentralen eller på andra sidan jordklotet. Till slut kommer landstingens intäkter helt och hållet avgöras av förmågan att bedriva verksamhet med hög kvalité. Det borde vara självklart att redan nu avveckla verksamhet som inte håller hög kvalité så att vi frigör resurser som kan skapa verklig kvalité för medborgaren.