Dagens fundering; Är Obama på väg tillbaka ?!

Idag har kampanjen inför det amerikanska presidentvalet definitivt börjat. President Obama har hållit sitt årliga tal till nationen, som är fullt av kampanjliknande inlägg. Talet var både gliringar till republikanerna som anser att Obama tappat inflytande i världen och uppmaningar till mittenpolitik och samarbete.

I november 2008 var jag på besök i USA för att följa slutspurten av presidentkampanjen. Med några kollegor i Centerpartiet for jag omkring i trakterna kring Washington och Virginia för att bevittna resultatet i kampanjernas kampanj. Vi deltog även direkt i Obamas valrörelse genom att helt enkelt anmäla vårt intresse i ett lokalt högkvarter.

Många bedömare har sagt att Obamas kampanj inte var så nätbaserad som man skulle kunna tro. Det fick vi bekräftat när vi steg in i en gammal sunkig lagerlokal innehållande ett stort antal fasta telefoner, några bord och stolar, handritade blädderblock på väggarna över mängden insamlade medel och täckningsgrad för diverse utdelade flygblad. I dörren stod kampanjledaren och stoppade listor i handen på oss med karta, gatunamn och personuppgifter (!) om de boende i de hushåll i de bostadsområden där vi förväntades göra en insats. Uppgiften var att informera, så här timmarna innan kampanjfinalen, om öppettider och stängningstider för de lokala vallokalerna. Vi fick avlånga mörkblå flyers i grovt papper utsmyckade med bilder på Obama och de lokala kandidaterna att hänga på dörrhantagen till några hundra hushåll. Adresserna till de hushåll vi skulle dela ut material till var framtagna genom att de matchats mot registreringar hos Demokraterna i tidigare val. Det kändes nästan lite kusligt att ha fått en lista med exempelvis fem adresser av totalt tio på en gata. De fem som vi blivit beordrade att dela material hos var potentiella väljare, de andra var det inte. Varannat hushåll skulle inte få någon information från Obama. Och det som var ännu mer kusligt var att vi ganska snabbt kunde konstatera att uppgifterna "stämde", eftersom en stor andel av de boende i området hade satt upp valaffischer på tomten hur det skulle rösta. Jag vågar påstå att vi dessutom kunde konstatera att det var lägre medelklass och underklass som fick vår information, dvs dem som i högre utsträckning röstar på Demokraterna. Det var betydligt fler hushåll som fanns på vår lista för utdelning som hade flagnad målarfärg på husfasaden än bland dem som inte fick information. Bland dem vi var beordrade att hoppa över i vår lilla turne i ett bostadsområde på gränsen mellan Washington DC och Virginia fanns en stor andel nyrenoverade lyxvillor med stora bilar på garageuppfarten, dvs dem som normalt sett röstar på republikanerna.

Jag kommer aldrig att glömma Obamas sista tal, ett 20 tal timmar innan vallokalerna stängde. Vi såg och hörde talet live i Manassas i Virgina tillsammans med ytterligare 100 000 personer i publiken. Vi köade i fem-sex timmar för att överhuvutaget få parkering på området där han skulle framträda. Då hade han kört berättelsen om kvinnorna i Greenwood ett par gånger. Och han körde den beättelsen igen i Manassas; Fired up?! Ready to go?!

När jag åkte hem från USA några timmar efter hans valseger var jag emellertid mest bekymrad
över att Obama gett alltför många löften, om socialförsäkringssystem, om att stänga Guantanamobasen omedelbart mm mm. Och sedan dess har han onekligen haft det lite svettigt. De där flagnade fasaderna i de villakvarter där jag och kollegorna på Centerpartiet sprang med valmaterial var just så risiga som vi upplevde dem. Amerikanarna hade levt över sina tillgångar precis så mycket att de vare sig hade råd att putsa fasaderna eller att betala räntor på sina lån. Obama fick leverera krispaket i allt högre hastighet och samtidigt mötte han allt större motstånd i senaten och kongressen för sina förslag. Var Obama uträknad nu?! När jag hörde honom idag märktes det överhuvudtaget inte att han tänkt om, taggat ner eller funderat på att retirera från sin inslagna linje. Han tog sats på ord som rättvisa och krävde skattereformer som plockar av de rika mer pengar. Säga vad man vill om Obama, men det är en ganska modig inledning på hans andra presidentvalkampanj. Och säkert uttänkt i minsta detalj att han ska hålla i de där väljarna med flagade husfasader i Virginias förorter. Virginia är just den delen av USA där demokraterna normalt sett inte vinner val. Samtidigt måste de vinna val där om de ska ta hem presidentposten. Och det gjorde Obama den där valnatten för knappt fyra år sedan.

Manassas, Virgina nov- 2008
I bilen sitter den personen som inom några
timmar ska bli USA:s förste svarte president.

          



När jag trängdes bland ytterligare 100 000 personer för att ta mig från Manassas hamnade jag precis i närheten av några ordningspoliser som drog fram staket och långa, långa rep för att styra folkmassorna. Vad jag inte visste i den sekunden var att vid min sida skulle Obamas eskort ta sig fram någon minut senare. Hör och häpna, bara någon meter från den tillfälliga gata som polisen riggade åt presidentkandidaten him self- där stod jag. I den stund jag förstod att Obama var på väg i sin svarta limousin precis intill det kravallstaket som jag lutade min kropp emot, lyckades jag slita upp kameran och fick en bild på bilen där det satt en person som bara några timmar senare skulle bli USAs förste svarte president. Nu känns det som han är på väg att vinna val igen.