Om väljare som har bestämt sig och väljare som avstår

- Jag ska hoppa, säger en kille tvärsäkert, som jag försöker överlämna valmaterial till på en gata i Sävedalen. Han har en hund i ett koppel och har svårt att stanna till på grund av att hunden vill vidare. Själv blir jag lite överrumplad, eftersom de övertygade soffliggare varit få under valrörelsen. Jag gör ett försök att möta honom i ett samtal.
- Ska du hoppa över valet helt och hållet ?! säger jag för att ge sken av att jag hörde fel. Så vinner jag lite tid och kan ta sats för en stunds argumentering, tänker jag.
Killen med hunden hinner nästan springa förbi mig.
- Ja, och det är ingen ide att du försöker, säger han tvärsäkert och försvinner med hunden längs gatan.

Med Camilla och Erik i valstugan i Uddevalla. Kan partierna locka till sig nya människor ? Eller ska vi bara rycka ut i panik när det är val?  I Uddevalla har Centerpartiet delvis lyckats. Nya medlemmar har strömmat till. Det handlar om ganska enkla saker. Människor vill först och främst känna gemenskap.

En kvinna i hatt frågar efter valmaterial för kommunalvalet i Uddevalla. Jag plockar fram det och försöker också lämna över material om regionvalet.
- Jag ska rösta blankt i regionvalet, eftersom ni bara bryr Er om Göteborg, säger hon med eftertryck.
Jag blir nyfiken på vad hon menar, men hinner knappt ställa en följdfråga förrän hon fortsätter ösa ut sin ilska över resurser som stannar i Göteborg.
- Västsvenska paketet är bara för göteborgare. Nu vill jag inte parta mer, jag och min dotter ska åka hem och vi tänker rösta blankt i regionvalet.
- Att rösta blankt är detsamma som att ge makt till dem du ogillar mest, försöker jag.
- Rösta blankt måste man få göra och jag vill inte stödja Göteborg, säger hon ännu mer tvärsäkert.
Jag har börjat reta upp mig på hennes ensidiga uppfattning, men inser samtidigt hur svårt det kommer vara att vända hennes uppfattning om att infrastruktur i Göteborg bara är till för göteborgarna. När jag är i Göteborg brukar invånarna där understryka att Västsvenska paketet endast är till för dem som bor utanför Göteborg. Här har vi en väljare som ska rösta blankt eftersom infrastruktursatsningarna i Göteborg bara skulle vara en satsning för Göteborg lokalt. Inget kan vara mer fel. Jag gör ett försök att argumentera mot henne, fastän kvinnan med hatten och hennes dotter redan är på väg bort från Centepartiets valstuga.
- Kläderna du har på dig, skorna du bär, väskan du har över axeln och möblerna därhemma- allt kommer troligen från en cointainer i Göteborgs hamn, säger jag. Tänkt på att allt du köper och allt som företag i Uddevalla säljer ska gå via Göteborg...
Kvinnan avbryter mig.
- Jag vill gärna lyssna på dig, men det blir nog en blankröst i regionen och nu ska jag och min dotter åka hem, säger hon och småspringer bort mot Kungsgatan.

Jag står på en marknad i norra Bohuslän. En äldre herre kommer fram med Sverigedemokraternas röstsedlar. Han ser närmast lyrisk ut och deklarerar att i årets val ska dom få hans röst. Jag funderar en sekund om det är värt att försöka få honom på bättre tankar. Så börjar han berätta om en folkpartist som han alltid röstade på förr i tiden, eftersom han var "så käck". Men sedan den folkpartisten avled har han hoppat lite mellan olika partier och nu är det Sverigedemokraternas tur. Jag bestämmer mig för att försöka vända hans tokiga åsikter. De kan inte sitta så djupt om han nyss varit folkpartist, tänker jag.
Medan jag funderat har han hunnit ösa ur sig kritik mot Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt även berätta vilka politiker han ogillar i dessa partier.
- Om du ogillar Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska du knappast välja Sverigedemokraterna. Då försvagar du Alliansen och hjälper (s) och (mp).
Mannen jag pratar med ser förvånad ut. Han har nog inte räknat med att jag ska döma ut hans val av parti.
- Vill du ha kvar regeringen ska du rösta på någon av regeringspartierna, tydliggör jag.
- Jasså, säger du det. Fast det är nog bra att röra om lite i grytan, fortsätter han.
Vi pratar om vad som menas med att "röra om i grytan", hur illa det skulle bli för Sverige. Vi kommer in på andra samtalsämnen också. Om hur det var förr i Skredsvik där han bor. Och om väder och vind. Sakta, sakta märker jag att han lyssnar på mina argument.

- Det har fanimej blivit sämre att driva företag de senaste åren, dundrar en person som jag känner lite grann när vi står och pratar på Kungälvsmässan.
Jag hälsar artigt och tilltalar honom med namn. Inget tecken på ändrat tonläge. Han fortsätter på samma tema.
- Det har fanimej blivit värre för oss företagare. Du har skickat valmaterial till mig, men jag tvivlar på att du förtjänar en röst, ryter han.
Jag tar sats med argument om sänkta arbetsgivaravgifter och nämner även hotet om ökat momskrångel, som Centerpartiet avvärjde för att underlätta för företag. Han bara skakar på huvudet och ser arg ut. Och fortsätter ösa ur sig kritik. Jag inser att det är lönlöst att enbart säga emot honom, jag måste hitta ett sätt att möta honom istället, så jag byter strategi.
- Det finns säkert saker som kan bli bättre och det blir värre om vi byter reger...
- ...jag vet att det blir värre med en ny regering, men det är djävla krångligt att driva företag idag, avbryter han mig.
- Du behöver inte stå här och svära, säger jag.
Han lugnar sig lite.
- Ja, min kritik är inte riktad mot dig och jag vet att det blir ännu värre om vi byter regering, tillägger han.
- Vi får se hur det blir i morgon, säger han sakta och jag får intrycket att han just kommit på att han känner mig lite grann, att han och jag ingår i någon slags gemenskap som gör att det är dumt att stå och skälla.
- Vi får se hur jag röstar, säger han igen och vi säger adjö.

En av de sista väljarna jag pratade med igår, precis innan Kungälvsmässan börjar packa ihop kommer fram och ställer frågor om ishallen. Ingen från Centerpartiet i Kungälvs kommun är i närheten, så jag lyssnar på honom lite utan att kunna ge raka besked om ishallen.
- Jag vet det mesta om Er och jag har bestämt mig för att rösta på Centerpartiet, vill bara kolla först vad ni tycker om ishallen, säger han.
Efter en stund får han besked, ser nöjd ut och Centerpartiet kan räkna in en röst ytterligare.

Den tidigare rikskända Maria Brandin kommer fram till Centerpartiets monter i Kungälv. Hon ställer några raka frågor om bland annat miljö. Hon vet precis vad hon ska fråga om. Det märks tydligt att hon även vet vilka svar hon vill ha för att rösta på Centerpartiet. Hon ser nöjd ut när hon promenerar vidare efter vårt samtal.

Många samtal har passerat förbi under den flera månader långa valrörelsen. För de flesta invånare är valet bara en handling vart fjärde år. För några av oss andra är det en heltidssysselsättning. Snart börjar arbetet för de kommande fyra åren. Det ska bli trevligt att håva in valresultatet på söndag kväll. Men det svåra arbetet med att försöka fånga upp han som inte röstar alls, hon som skulle rösta blankt, han som övervägde ett främlingsfientligt parti eller att värva partimedlemmar bland dem som röstade på mig återstår. Vilken roll ska partierna spela mellan valen, är en fråga som gnager i huvudet. Vi tenderar att bli färre, samtidigt som politik blir mer komplicerat. Vi riskerar allt fler antidemokratiska krafter efter valet, vilket försvagar de demokratiska partierna ännu mer. Om fyra år riskerar jag och mina partikamrater att få börja om. Att prata människor till rätta några dagar före valet när de saknar regelbunden kontakt med partierna är svårt. Eller kan partiväsendet då nytt blod ?

Med riksdagsledamoten Ulrika Carlsson på Farbror Knuts café i Kungälv.
Idag går flera miljoner väljare och röstar i Sverige. Några stannar hemma.
Kan vi i partierna bli bättre på att fånga upp människor i partierna? 

Det finns fyra viktiga steg på vägen fram för att kunna påverka och ha inflytande i politiken. Det första steget är att UTVECKLA GEMENSKAP. Människor måste känna en slags samhörighet med varandra, ha någorlunda lika synsätt och enkelt komma överens. Det är alltid lättare att övertyga en granne i politiska frågor än att rycka tag i vem som helst på gatan, troligen för att grannen och du har redan utvecklat en gemenskap. Steg två för att nå fram med budskapet är att FÖRA DIALOG. Som politiker måste man lyssna och som väljare måste du föra fram dina tanker. Dialog uppstår när båda parter delar med sig av synpunkter och orkar lyssna på nya infallsvinklar på ett problem. Om människor utvecklar gemenskap och för dialog med varandra kan man börja BILDA OPINION för sin sak. Att bilda opinion är det tredje viktiga steget fram till att kunna påverka ett beslut eller ändra riktning på utvecklingen. Jag har många gånger kraschlandat i samtal med människor på gator och torg. Vi blir ovänner direkt, troligen för att det saknas en gemenskap, för att vi avstått från dialogen och misslyckats med opinionsbildningen. Då kommer man ingen vart med det politiska budskapet. PÅVERKA POLITISKT är alltså det fjärde steget i en mycket lång resa människor emellan. Är du medlem i ett parti kan den resan gå fortare. Du tillhör redan en gemenskap, där dialogen och opinionsbildning är huvudinslaget i verksamheten. Att försöka påverka dem som finns utanför partierna är svårare än bland dem som finns inne i partierna. Partierna är beroende av att hela tiden få in nytt folk i partierna, men ofta uteblir det jobbet efter som det är ett långt och mödosamt arbete att få in fler i gemenskapen. I en valrörelse blir det tydligt hur svårt det är för väljare och valda att möta varandra därför att alltför få finns inne i partigemenskapen och alltför många utanför.

Vi vill alla förändra vår vardag. Alla har synpunkter på hur jobb skapas, hur miljön ska bli bättre och hur sjukvården ska utvecklas. Men alltför många av dem som har kloka synpunkter har valt att avstå gemenskapen i ett parti. Då missar man möjligheten att föra dialog om sina tankar och bilda opinion för sina åsikter. Då blir man lätt frustrerad när valdagen närmar sig. Hur ska min åsikt nå fram, hur ska jag hitta ett parti med förslag som liknar mina egna värderingar? Lika frustrerade blir vi i partierna. Hur ska vi nå ut? Hur ska väljarna förstå vad vi menar ? Risken är förstås stor att partiernas inre arbete med gemenskapen, dialogen och opinionsbildningen dåligt överensstämmer med vad folk tycker. Partierna jobbar med sitt och väljarna tenderar att bli arga. Samtidigt har politikerna ett ansvar att bjuda in väljarna i gemenskapen mellan valen och väljarna har ett ansvar att söka sig till partierna. Hur det än går i valet idag så måste vi alla anstränga oss de närmaste åren för att UTVECKLA GEMENSKAP, FÖRA DIALOG och BILDA OPINION för det vi tror på. Då kommer det bli enklare att PÅVERKA POLITISKT. Gå och rösta i dag! Och fundera även på hur du kan bidra mer i framtiden i gemenskapen för en stabil demokrati.