torsdag 9 maj 2019

Om framgångar i Sverige och möjligheten att göra det igen!

Sveriges framgångar kan upprepas i ett europeiskt sammanhang - då krävs en stor EU- budget! 

För 100 år sedan var Sverige Europas fattigaste nation, för femtio år sedan hade vi lyckats bli världens rikaste folk och idag kan vi blicka tillbaka på ytterligare femtio år av stora ekonomiska framgångar utan arbetslöshet eller nämnvärda orättvisor. Vi har haft enstaka finanskriser och vissa svåra omställningar inom industri och service. Men i det stora hela har vi sett 100 år av en ofattbar välståndsutveckling i vårt land.

Utvecklingen förutsatte självägande bönder och relativt låga skatter. Kapital kunde ackumuleras från intäkter i jordbruk och skogsbruk. Tack vare öppenhet för ny teknik och en förmåga att svara på internationell efterfrågan kunde tillväxten öka och arbetskraftens materiella levnadsstandard förbättras.

Levebrödet i Sverige har varit en produktion av allt mer kvalitativa produkter till allt högre priser. De senaste åren är inget undantag. Hög produktion parallellt med stor omställningsförmåga har gjort att konkurrenskraften i svensk industri i huvudsak består. Satsningarna på forskning och utveckling i de globala företagen med huvudkontor i Sverige är höga och stigande. 

För tillfället är det bristen på arbetskraft som hindrar expansion i en av världens främsta industrinationer. Många av företagen har gjort och gör nu en digital omställning som i viss mån lindrar bristen på arbetskraft. Det är sannolikt ingen slump att Sverige kommit långt i fråga om utveckling av självkörande fordon och annan hypermodern logistik. Vi har levt gott av att vara ett land med ett slags ständig global ” first mover advantage”. Sverige är frontfigur i Europa i många avseenden även idag. Även om det återstår en del för att uppnå klimatmålen är vi exempelvis den nation i vår världsdel som har den största andelen fossilfria bränslen i trafiksektorn.

Ständiga strukturomvandlingari jordbruk, industri och offentlig service är förklaringen till framgången.EU- medlemskapet och en tilltagande globalisering på senare år har varit en hävstång för Sverige. Omvandlingen har frigjort arbetskraft i framtidsbranscher och skapat offentliga resurser till nya satsningar. En öppen och fri europeisk marknad är en tillgång för vårt land.

Det finns anledning att reflektera över hur vi långsiktigt ska behålla försprånget. En iakttagelse är att allmänheten sällan känner full tillförsikt i förändringar. Runtom i Sverige och Europa finns landsändor och befolkningsgrupper som upplever liten delaktighet i moderniseringen. För många människor är förvandlingen från jordbruksbygder, bruksorter och industriregioner till ett digitaliserat kunskaps- och tjänstesamhälle ingen positiv utveckling. Det finns en risk att intäkter från basnäringarna, via självständiga bönder och skogsägare, som byggde Sverige starkt håller på att urholkas. Vi frestas att ställa oss frågan om strukturomvandlingar nåtts vägs ände och det kapital som utgjorde grunden för välfärden börjat naggas i kanten?

Om några veckor är det val till Europaparlamentet. Sannolikt kommer valdebatten präglas av tilltagande populism och extremism i Europa. Det är en polariserad debatt som förs där ytterkantspartier kritiserar EU utan att ha svar inför framtiden. Få debattörer för fram förslag för att möta den oro som många människor känner. Ingen tycks reflektera över att den tilltagande urbaniseringen och inslag av moderniseringströtthet leder till missmod bland människor.

EU:s budget består till största delen av jordbruks- och fiskepolitik, forskningsresurser, socialfonds-och regionalfondsmedel, dvs anslag som avses att användas för att underlätta för människor och företag som annars riskerar att bli ställda åt sidan i en strukturomvandling. Socialfonden används för omställning på arbetsmarknaden och stödjer exempelvis möjligheten för nyanlända att starta företag. Regionalfonden hjälper bland annat mindre företag på landsbygden att få support i ett utvecklingsskede. Syftet med regionalfonden och socialfonden är att hålla samman Europa. Men istället för att debatten inför Europaparlamentet handlar om användningen av dessa EU-medel pågår närmast en tävling om vem som kan föreslå mest nedskärningar eller vem som är byråkratins främsta kritiker i Bryssel. Europas sammanhållning och demokratiska utveckling kan stärkas genom EU:s strukturfonder, men många debattörer uttalar att EU ska ägna sig åt ”rätt” saker, vilket oftast är liktydigt med att EU-budgeten ska minska.

Europas problem med populism och extremism har sannolikt en mängd orsaker och det krävs en bred pallet av insatser för att främja demokratisk utveckling och ekonomiskt tillväxt de närmaste årtiondena. Men att den offentliga debatten ganska ensidigt går ut på att kritisera den gemensamma jordbruks- och sammanhållningspolitiken samt forskningsprogrammen under förevändningen att EU har en alltför stor budget är olyckligt. Attackerna på EU:s budget riskerar att göda populism och därmed öka utanförskap i många landsbygder, bruksorter och industriregioner i Europa. Angreppen på EU sker både från vänster och höger och ofta duckar de krafter, som borde vara försvarare av en rejäl EU-budget. Sveriges regering är inget undantag. De flesta partier i vårt land pläderar för en begränsad EU-budget och framför allt en lägre medlemsavgift.

Om några månader kommer EU:s långtidsbudget att antas, sannolikt under det finländska ordförandeskapet. Det är angeläget att den politiska debatten fram till dess breddas och pekar på att EU:s ekonomiska insatser har betydelse, att rejäla satsningar på jordbrukspolitik, sammanhållning och forskning för att lyfta Europa ur utanförskap och in i en fortsatt modernisering är angeläget.
Hela Europa ska ställa om trafiksystem och industriprocesser från oljeberoende till biobaserade bränslen och insatsvaror. Det förutsätter att EU:s satsningar stödjer regioner med jord- och skogsbruk samt regioner som har möjlighet att ta tillvara råvaror från havet.

2020-talets intäkter till välfärden finns i de jordbruksbygder och de delar av Europa som liknar det Sverige som för 100 år sedan började resa sig ur fattigdom. Precis som utvecklingen mot 1900-talets mest framgångsrika industrination startade bland självägande bönder kommer sannolikt 2020-talet att behöva ta sats i en sådan geografi. Vi behöver bli fler som försvarar de satsningar som ska rama in den ekonomiska integrationen i Europa med miljömässiga och sociala hänsyn. Om de demokratiska partierna väljer att ducka för den uppgiften riskerar vi fler aktörer som distanserar sig från EU på ett liknande sätt som Storbritannien nu gör. I nästa steg riskerar Sverige och Europa att missa möjligheterna för ännu en framgångsrik moderniseringsvåg.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar