torsdag 19 september 2013

Jag bjuder på texten, men accepterar inte fasoner


De senaste veckorna har vi diskuterat naturbruksgymnasiernas framtid i Västra Götaland. Vi hade en interpellationsdebatt i regionfullmäktige för några månader sedan. Och redan under 2012 diskuterade vi om uppdraget till naturbruksstyrelsen skulle kunna utformas lite tydligare så att vi tvingar fram en framtidsdiskussion på skolorna, i förvaltningen och ute bland elever. Vi har en fantastiskt bra chef på naturbruksförvaltningen som tog uppdraget på allvar, tillsatte utredningen och skapade en framtidsdiskussion om de sju naturbruksskolorna i Västra Götaland.

Behovet av unga människor som förstår sambanden i naturen, som kan odla i en trädgård eller på en åker, som vet hur du ryktar en häst, sköter en traktor eller vaccinerar en katt bara ökar och ökar. Det saknas drängar, agrotekniker, lantmätare och hovslagare. Behoven ökar, men andelen elever som söker till naturbruksgymnasierna bara minskar. Idag är det  knappt tre procent sv antalet gymnasieelever i landet som går på naturbruksutbildning. I Västra Götaland är det bara knappt två procent, fastän vi är Sveriges största jordbrukslän. Det behöver göras något för att både locka fler elever på bredden och öka specialiseringen. Vi behöver både fler elever här och nu och ökad profilering på sikt på varje skola. Från naturbruksförvaltningen insåg man dessa behov och föreslog olika alternativ med både bredd och spets, med ett klustertänk och även alternativ med helt nedlagda skolor.

Vid ett möte hör jag hur min kollega Birgitta Losman (mp) ger klartecken till att utreda nedläggning av Dingleskolan. Jag lägger band på mig för att inte protestera alltför högljutt, men uttalar en tydlig tveksamhet. Varför ska vi lägga ner den skolan som traditionellt varit den största skolan och den skolan som exempelvis var först med ekologisk odling, tänker jag för mig själv. Jag uttalar också att det är onödigt att tillsätta en utredning om det inte relativt säkert att skolan ska läggas ner. Jag hör runt bordet att det finns en samstämmighet att utreda nedläggning. Känslan av att Dingles öde redan är fastlagt kryper omkring. Innan mötet är slut påminner Birgitta Losman (mp) om att vi arbetar med ett arbetsmaterial och att hon inte vill läsa i media om våra samtal. Jag tycker att hon har rätt, men funderar ändå på hur en utredning om nedläggning av en gymnasieskola ska hållas hemlig, allra helst med tanke på att berörda på skolan varit involverade själva i utredningen. Några dagar senare är spekulationerna i full gång i Bohusläningen och i Radio Väst. Munkedalspolitiker och Dingleelever är upprörda. Jag ligger lågt i flera dagar, svarar inte när media ringer, till slut  uttalar jag i Bohusläningen att jag tycker att Dingleskolan måste få besked snarast.

Dagen innan budgetregionfullmäktige i juni kommer beskedet från Birgitta Losman (mp) att Dingleskolan INTE ska läggas ner, för nu ska nya medel skjutas till för att "rädda" Dingle. Först har skattebetalarna alltså kastat ut pengar på utredning av skolan, sedan har innehållet i utredningen sågats, nya medel skjutits till och skolan blir kvar.
- Det känns som att ni inte vet vad ni gör, sa en av de gymnasieelever som jag pratade med då och jag är benägen att hålla med.

I förrgår kom vi till sammanträdet med regionutvecklingsnämnden för att fatta ett inriktningsbeslut om alla sju skolorna; Dingle, Nuntorp, Strömma, Uddetorp, Sparresäter, Svenljunga och Sötåsen. Det utredningsförslag som fanns på bordet pekade på ett sk "spetsalternativ" där alla skolor behålls och att varje skola profilerar sig lite tydligare. Dagarna innan har jag fått massor av telefonsamtal, mail och brev från föräldrar och elever, lärare och företagare som ställt frågor om skolornas framtid. Jag pratar även med flera representanter från näringen- både hästägare och jordbrukare, LRF:are och andra engagerade. Alla förstår att något måste göras för skolorna, men de flesta har många tveksamheter kring detaljerna och många tycker det är märkligt att regionutvecklingsnämnden ska bestämma inriktningen på skolorna. Jag funderar på dessa synpunkter på morgonen när jag åker till sammanträdet. Jag skriver på ett yrkande som jag förankrar under förmiddagen med kollegor i (m), (fp) och (kd) och jag smsar till Birgitta Losman (mp) att vi är flera i nämnden som är tveksamma till beslutet om den kategoriska inriktningen på skolorna. Vi gillar huvudinriktningen men känner oss inte bekväma med att regionutvecklingsnämnden som "beställare" fattar beslut om ganska detaljerade frågor. Det bör utföraren; naturbruksstyrelsen göra.

När vi kommer till sammanträdet trängs ett stort antal naturbrukselever utanför lokalen och ett par journalister står redo att ställa frågor. Sammanträdet börjar. Programmet kastas om. Vi ska fatta beslut genast om inriktningen på naturbruksgymnasierna. Vi är flera som uttrycker tveksamhet till förslaget och jag berättar om mina förslag till ett yrkande. Mötet ajournerar sig ett par gånger. Det är ganska stökiga diskussioner och Birgitta Losman (mp) vägrar i princip att ta upp mitt förslag till behandling. Jag vidhåller mitt yrkande. Då får jag veta av Birgitta Losman att jag inte ska "bråka" och att jag minsann inte kan ha egna yrkanden när jag suttit med på mötena om skolornas framtid de senaste månaderna.

Det är sant att jag suttit med vid diskussionerna om naturbruksgymnasiernas framtid, men då har jag fått förhållningsorder på mail i förväg från Birgitta Losman (mp)  att inte ägna mig åt "partipolitik".  Medan jag sitter där i sammanträdeslokalen och blir nersablad av en kollega inför ytterligare ett 20- tal kollegor funderar jag på när oppositionen och ledningen ska kunna dryfta meningsskiljaktigheter om det inte får göras under bedningsfas  och inte heller på nämndmötena. Den obehagliga stämningen i sammanträdeslokalen på Scandic Hotell vid Polhemsplatsen i Göteborg dröjer sig kvar. Vi vet att ett stort antal gymnasieungdomar väntar utanför, hitresta från Dingle och Uddetorp.

Någon i lokalen tycker till slut att alla sju partierna bör ansluta sig till mitt förslag. Och efter några minuter har alla sju partier yrkat bifall till mitt förslag om att profileringen av naturbruksgymnasierna ska ske succesivt under 2014- 2915, att detaljerna i skolornas profilering ska beslutas av naturbruksstyrelsen och att dialogen med kommunerna ska förbättras. Beslutet innebär också att alla sju partier i huvudsak ställer sig bakom förslaget till inriktning av naturbruksgymnasierna.

Igår kom det ett mail från Birgitta Losman (mp) att hon svarat på en insändare om naturbruksgymnasiernas framtid där hon ordagrannt använt de texter som jag skrev på min dator ett dygn tidigare, som först innebar att jag "bråkade" och som sedan ansågs vara så bra att sju partier kunde stå bakom.  Jag kan bjuda på att ha skrivit fram en text åt mina politiska motståndare som först inte får behandlas och som sedan används som underlag för att bevisa enigheten i nämnden. Men det är inte bra för demokratin när de verkliga politiska samtalen om framtiden för sju gymnasieskolor och en yrkesskola uteblir. Det drabbar mest alla de gymnasieungdomar som beslutet ytterst handlade om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar