torsdag 2 februari 2012
Mitt i strukturkrisen och mitt i möjligheterna
För 6-7 år sedan skrev jag en sommarkrönika i Göteborgs-Posten som pekade på strukturkriser som pågått och hela tiden pågår i världen. För några veckor sedan kom beskedet på Saab i Trollhättan och idag kom besked om strukturförändringar på Astra Zeneca i Södertälje. Det pågår hela tiden en konkurrenssituation i världen. Varje morgon när barnen i Indien går till skolan för att lära sig språk eller matematik bygger de välstånd och ökar sin konkurrenskraft.
Europa sliter med frågan och har nu inte bara strukturella problem i industrin utan nu också statsskuldskriser och akuta bankkriser. EU:s svar på utmaningarna på några års sikt är att regionerna ska specialisera sig, sk smart specialisering. Det är det vi ägnar oss åt i Västra Götalandsregionen. Vi har pekat ut styrkeområden i Västsverige där vi kraftsamlar och ser till att öka samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor för att sammantaget kunna stärka oss i redan starka branscher.
Ibland möts jag av påståendet att staten bör äga sina viktigaste industrier, ex fordonsindustrin. Omvänt möts jag ibland av påståendet att näringslivet får alldeles för stora offentliga stöd av exempelvis Västra Götalandsregionen. Om vi vill skapa tillväxt, jobb och välstånd är det viktigt att Sverige bestämmer sig. Det kommer alltid att finnas nationer som frestas att ge statligt direktstöd till vissa företag. Men den kris vi nu ser i Europa är till viss del resultatet av att offentliga medel stoppats in i icke konkurrenskraftiga företag. Nationer som skyddar sin industri kommer förr eller senare att bli omsprungna. Om en region, t ex Västra Götalandsregionen, anslår medel t ex så som vi gjorde med programmet InMotion för Hållbara transporter på 150 miljoner kronor. Dessa medel har motfinansierats av privata näringslivet med 225 miljoner kronor. Därutöver tillkommer EU- medel så att ett projekt inom ramen för smart specialisering börjar som en slags utlysning från en stark regional aktör där näringsliv och EU- finansiering kan ansluta sig.
Det handlar ytterst om ledarskap, dvs att regionala aktörer tar en risk, avsätter medel, frågar om risktagande från fler aktörer och sedan kör, på vinst eller förlust. Om tio år kommer verkligheten att visa om vi satsade rätt eller fel. Ibland kommer vi att gå ut och möta en rå verklighet till följd av att vi missat möjligheter, blivit omsprungna eller fallit offer för den globala konkurrensens baksida, som t ex i Trollhättan idag.
En annan dag kommer nya möjligheter att möta oss, när Young Man lägger ett bud och ny verksamhet eventuellt uppstår i i Trollhättan. I fredags fick jag för första gången en grundlig information om projektet ASTA Zero. Det är ett riskprojekt, men det är definitivt ett svar på EU2020 och ambitionen att specialisera oss på det vi redan är världsbäst på, dvs fordonssäkerhet. Ingen vet om vi kommer att vara världsbäst på fordonssäkerhet också om tio år. Men den risken måste vi ta. Ta hellre risken nu än att vänta och se.
onsdag 1 februari 2012
Viktigt att förekomma Löven
Det politiska landskapet i Sverige går nu in i en stilla lunk, efter att flera partier bytt eller nästan bytt partiledare. Analytikerna säger nu att statsminister Reinfeldt och oppositionsledaren Löven är ungefär lika grå och de politiska skiljelinjerna är ganska få.
Samtidigt saknas inte utmaningar i politiken. Europa är fortsatt skakigt och Sverige har föredömligt lyckats få en bred politisk överenskommelse om att ingå i Europakten. Men var är visionerna och ledarskapet för att forma ett Europa och ett Sverige efter krisen?! Vilka investeringar behövs nu för att nästa konjunkturuppgång ska kunna tas tillvara och skapa mesta möjliga antal arbetstillfällen? Hur vet vi att Sverige nu passar på att öka konkurrenskraften inför nya strukturkriser i världen ? Hur möter regeringen olika utmaningar i exempelvis kommande forskningsproposition ?
Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf bråkar nu om synen på riskkapital. Det är ett tecken på att det finns en kraft hos Centerpartiet som ställer krav. Det gäller att regeringen nu visar handlingskraft innan Löven hinner bli varm i kläderna och snor initiativet i exempelvis näringspolitiken.
onsdag 25 januari 2012
Dagens fundering; Är Obama på väg tillbaka ?!
Idag har kampanjen inför det amerikanska presidentvalet definitivt börjat. President Obama har hållit sitt årliga tal till nationen, som är fullt av kampanjliknande inlägg. Talet var både gliringar till republikanerna som anser att Obama tappat inflytande i världen och uppmaningar till mittenpolitik och samarbete.
I november 2008 var jag på besök i USA för att följa slutspurten av presidentkampanjen. Med några kollegor i Centerpartiet for jag omkring i trakterna kring Washington och Virginia för att bevittna resultatet i kampanjernas kampanj. Vi deltog även direkt i Obamas valrörelse genom att helt enkelt anmäla vårt intresse i ett lokalt högkvarter.
Många bedömare har sagt att Obamas kampanj inte var så nätbaserad som man skulle kunna tro. Det fick vi bekräftat när vi steg in i en gammal sunkig lagerlokal innehållande ett stort antal fasta telefoner, några bord och stolar, handritade blädderblock på väggarna över mängden insamlade medel och täckningsgrad för diverse utdelade flygblad. I dörren stod kampanjledaren och stoppade listor i handen på oss med karta, gatunamn och personuppgifter (!) om de boende i de hushåll i de bostadsområden där vi förväntades göra en insats. Uppgiften var att informera, så här timmarna innan kampanjfinalen, om öppettider och stängningstider för de lokala vallokalerna. Vi fick avlånga mörkblå flyers i grovt papper utsmyckade med bilder på Obama och de lokala kandidaterna att hänga på dörrhantagen till några hundra hushåll. Adresserna till de hushåll vi skulle dela ut material till var framtagna genom att de matchats mot registreringar hos Demokraterna i tidigare val. Det kändes nästan lite kusligt att ha fått en lista med exempelvis fem adresser av totalt tio på en gata. De fem som vi blivit beordrade att dela material hos var potentiella väljare, de andra var det inte. Varannat hushåll skulle inte få någon information från Obama. Och det som var ännu mer kusligt var att vi ganska snabbt kunde konstatera att uppgifterna "stämde", eftersom en stor andel av de boende i området hade satt upp valaffischer på tomten hur det skulle rösta. Jag vågar påstå att vi dessutom kunde konstatera att det var lägre medelklass och underklass som fick vår information, dvs dem som i högre utsträckning röstar på Demokraterna. Det var betydligt fler hushåll som fanns på vår lista för utdelning som hade flagnad målarfärg på husfasaden än bland dem som inte fick information. Bland dem vi var beordrade att hoppa över i vår lilla turne i ett bostadsområde på gränsen mellan Washington DC och Virginia fanns en stor andel nyrenoverade lyxvillor med stora bilar på garageuppfarten, dvs dem som normalt sett röstar på republikanerna.
Jag kommer aldrig att glömma Obamas sista tal, ett 20 tal timmar innan vallokalerna stängde. Vi såg och hörde talet live i Manassas i Virgina tillsammans med ytterligare 100 000 personer i publiken. Vi köade i fem-sex timmar för att överhuvutaget få parkering på området där han skulle framträda. Då hade han kört berättelsen om kvinnorna i Greenwood ett par gånger. Och han körde den beättelsen igen i Manassas; Fired up?! Ready to go?!
När jag åkte hem från USA några timmar efter hans valseger var jag emellertid mest bekymrad
över att Obama gett alltför många löften, om socialförsäkringssystem, om att stänga Guantanamobasen omedelbart mm mm. Och sedan dess har han onekligen haft det lite svettigt. De där flagnade fasaderna i de villakvarter där jag och kollegorna på Centerpartiet sprang med valmaterial var just så risiga som vi upplevde dem. Amerikanarna hade levt över sina tillgångar precis så mycket att de vare sig hade råd att putsa fasaderna eller att betala räntor på sina lån. Obama fick leverera krispaket i allt högre hastighet och samtidigt mötte han allt större motstånd i senaten och kongressen för sina förslag. Var Obama uträknad nu?! När jag hörde honom idag märktes det överhuvudtaget inte att han tänkt om, taggat ner eller funderat på att retirera från sin inslagna linje. Han tog sats på ord som rättvisa och krävde skattereformer som plockar av de rika mer pengar. Säga vad man vill om Obama, men det är en ganska modig inledning på hans andra presidentvalkampanj. Och säkert uttänkt i minsta detalj att han ska hålla i de där väljarna med flagade husfasader i Virginias förorter. Virginia är just den delen av USA där demokraterna normalt sett inte vinner val. Samtidigt måste de vinna val där om de ska ta hem presidentposten. Och det gjorde Obama den där valnatten för knappt fyra år sedan.
När jag trängdes bland ytterligare 100 000 personer för att ta mig från Manassas hamnade jag precis i närheten av några ordningspoliser som drog fram staket och långa, långa rep för att styra folkmassorna. Vad jag inte visste i den sekunden var att vid min sida skulle Obamas eskort ta sig fram någon minut senare. Hör och häpna, bara någon meter från den tillfälliga gata som polisen riggade åt presidentkandidaten him self- där stod jag. I den stund jag förstod att Obama var på väg i sin svarta limousin precis intill det kravallstaket som jag lutade min kropp emot, lyckades jag slita upp kameran och fick en bild på bilen där det satt en person som bara några timmar senare skulle bli USAs förste svarte president. Nu känns det som han är på väg att vinna val igen.
I november 2008 var jag på besök i USA för att följa slutspurten av presidentkampanjen. Med några kollegor i Centerpartiet for jag omkring i trakterna kring Washington och Virginia för att bevittna resultatet i kampanjernas kampanj. Vi deltog även direkt i Obamas valrörelse genom att helt enkelt anmäla vårt intresse i ett lokalt högkvarter.
Många bedömare har sagt att Obamas kampanj inte var så nätbaserad som man skulle kunna tro. Det fick vi bekräftat när vi steg in i en gammal sunkig lagerlokal innehållande ett stort antal fasta telefoner, några bord och stolar, handritade blädderblock på väggarna över mängden insamlade medel och täckningsgrad för diverse utdelade flygblad. I dörren stod kampanjledaren och stoppade listor i handen på oss med karta, gatunamn och personuppgifter (!) om de boende i de hushåll i de bostadsområden där vi förväntades göra en insats. Uppgiften var att informera, så här timmarna innan kampanjfinalen, om öppettider och stängningstider för de lokala vallokalerna. Vi fick avlånga mörkblå flyers i grovt papper utsmyckade med bilder på Obama och de lokala kandidaterna att hänga på dörrhantagen till några hundra hushåll. Adresserna till de hushåll vi skulle dela ut material till var framtagna genom att de matchats mot registreringar hos Demokraterna i tidigare val. Det kändes nästan lite kusligt att ha fått en lista med exempelvis fem adresser av totalt tio på en gata. De fem som vi blivit beordrade att dela material hos var potentiella väljare, de andra var det inte. Varannat hushåll skulle inte få någon information från Obama. Och det som var ännu mer kusligt var att vi ganska snabbt kunde konstatera att uppgifterna "stämde", eftersom en stor andel av de boende i området hade satt upp valaffischer på tomten hur det skulle rösta. Jag vågar påstå att vi dessutom kunde konstatera att det var lägre medelklass och underklass som fick vår information, dvs dem som i högre utsträckning röstar på Demokraterna. Det var betydligt fler hushåll som fanns på vår lista för utdelning som hade flagnad målarfärg på husfasaden än bland dem som inte fick information. Bland dem vi var beordrade att hoppa över i vår lilla turne i ett bostadsområde på gränsen mellan Washington DC och Virginia fanns en stor andel nyrenoverade lyxvillor med stora bilar på garageuppfarten, dvs dem som normalt sett röstar på republikanerna.
Jag kommer aldrig att glömma Obamas sista tal, ett 20 tal timmar innan vallokalerna stängde. Vi såg och hörde talet live i Manassas i Virgina tillsammans med ytterligare 100 000 personer i publiken. Vi köade i fem-sex timmar för att överhuvutaget få parkering på området där han skulle framträda. Då hade han kört berättelsen om kvinnorna i Greenwood ett par gånger. Och han körde den beättelsen igen i Manassas; Fired up?! Ready to go?!
När jag åkte hem från USA några timmar efter hans valseger var jag emellertid mest bekymrad
över att Obama gett alltför många löften, om socialförsäkringssystem, om att stänga Guantanamobasen omedelbart mm mm. Och sedan dess har han onekligen haft det lite svettigt. De där flagnade fasaderna i de villakvarter där jag och kollegorna på Centerpartiet sprang med valmaterial var just så risiga som vi upplevde dem. Amerikanarna hade levt över sina tillgångar precis så mycket att de vare sig hade råd att putsa fasaderna eller att betala räntor på sina lån. Obama fick leverera krispaket i allt högre hastighet och samtidigt mötte han allt större motstånd i senaten och kongressen för sina förslag. Var Obama uträknad nu?! När jag hörde honom idag märktes det överhuvudtaget inte att han tänkt om, taggat ner eller funderat på att retirera från sin inslagna linje. Han tog sats på ord som rättvisa och krävde skattereformer som plockar av de rika mer pengar. Säga vad man vill om Obama, men det är en ganska modig inledning på hans andra presidentvalkampanj. Och säkert uttänkt i minsta detalj att han ska hålla i de där väljarna med flagade husfasader i Virginias förorter. Virginia är just den delen av USA där demokraterna normalt sett inte vinner val. Samtidigt måste de vinna val där om de ska ta hem presidentposten. Och det gjorde Obama den där valnatten för knappt fyra år sedan.
| Manassas, Virgina nov- 2008 I bilen sitter den personen som inom några timmar ska bli USA:s förste svarte president. |
När jag trängdes bland ytterligare 100 000 personer för att ta mig från Manassas hamnade jag precis i närheten av några ordningspoliser som drog fram staket och långa, långa rep för att styra folkmassorna. Vad jag inte visste i den sekunden var att vid min sida skulle Obamas eskort ta sig fram någon minut senare. Hör och häpna, bara någon meter från den tillfälliga gata som polisen riggade åt presidentkandidaten him self- där stod jag. I den stund jag förstod att Obama var på väg i sin svarta limousin precis intill det kravallstaket som jag lutade min kropp emot, lyckades jag slita upp kameran och fick en bild på bilen där det satt en person som bara några timmar senare skulle bli USAs förste svarte president. Nu känns det som han är på väg att vinna val igen.
tisdag 24 januari 2012
Budget 2012 i Västra Götaland- en gåta!
Idag har regionstyrelsen antagit detaljbudget för 2012. Det har blivit en utdragen process med budget, delvis beroende på omvalet 2011. Men med tanke på att regionfullmäktige ändå tog ramarna i september 2011 är det märkligt att detaljbudgeten tagit så lång tid.
Bakgrunden är delvis att (s)-, (v)- och (mp)-ledningen parkerat alla sina politiska förslag hos just regionstyrelsen. Generösa subventioner till glasögon och fri tandvård för friska 23-åringar ligger i regionstyrelsens detaljbudget. Så samtidigt som den politiska ledningen säger sig vilja påskynda arbetet med att genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar i regionstyrelsens detaljbudget så finns det ett inbyggt dilemma för den politiska ledningen, nämligen att det riskerar leda till att det inte blir något kvar av de politiska löftena inför 2012 års budget.
Den budget som nu i det närmaste är klubbad i sina detaljer för 2012 innehåller neddragningar på investeringsnivån i förhållande till de nivåer som alla partier tidigare varit överens om. Två hundra miljoner i investeringar på sjukhusen i Göteborg, Kungälv och Uddevalla skjuts på framtiden. Dessutom innebär 2012 års budget att regionala utvecklingsinsatser minskar i förhållande till 2011 års nivå. Ovanpå detta har Västtrafik fått otillräckligt med resurser för 2012 för att kunna hålla en rimlig nivå på kollektivtrafiken. Så först drar den politiska ledningen ner på ambitionsinivåer i sjukhusinvesteringar, kollektivtrafik och näringslivsutveckling, dvs sådant som långsiktigt ökar regionens möjligheter att varaktigt skapa jobb, pendlingsmöjligheter och skatteintäkter för att istället finansiera fri tandvård för friska 23-åringar och generösa subventioner för glasögon. En ansenlig summa i nya utgifter som (s), (v) och (mp) dragit på sig är 89 miljoner kronor för att subventionera lab- och röntgentjänster på sjukhusen, istället för att pröva om dessa tjänster kan köpas billigare från andra aktörer.
Parallellt får vi rapporter om allmänna kostnadsökningar och egentligen inga utökade vårdvolymer, dvs kostnaderna ökar men dessa pengar används inte till mer vård. Under en kort period i höstas föll vårdvolymerna så att vi missade viktiga intäkter från regeringens sk kömiljard. Alltså; viktiga investeringar och utveckingsinsatser hålls nere, medan otillräckliga insatser görs för att hålla nere löpande utgifter. Idag skulle regionstyrelsen ta beslut som skulle kunna få fart på stimulanserna för ökad vårdvolym igen, men beslutet blev istället en modell som går ut på att fylla våra egna lokaler med vård. Färdförändringen är behjärtansvärd på ett sätt, vi ska inte ha tomma lokaler i våra egna sjukhus medan folk väntar på vård. Men de pengar som sjukhusen får av skattebetalarna måste först och främst fokusera på att få mesta möjliga vård utförd. Med alltför lite produktionstimulanser iskerar vi att köerna ökar igen.
En av den politiska ledningens stora nummer i budgeten för 2012 var att dra in 50 miljoner kronor på effektivare hantering av materialförsörjning och annan kringservice i sjukvården. Ytterligare en intäkt som (s)-, (v)- och (mp)-ledningen byggt sin budget på är höjda patientavgifter.
Vad gäller minskade kostnader för materialförsörjning och service var beslutet idag ett förslag på ökad kostnad för att genomföra projektet på 35 milojoner kronor plus 11 miljoner i investeringar och någon intäkt för satsningen utlovas inte. Så vips har en intäkt i regionens budget på 50 miljoner kronor istället vänts till en utgift i samma storleksordning. Det innebär nästan 100 miljoner kronor i differens mot budget.
Summa sommarum ska nu utskotten som är kopplade till regionstyrelsen spara ihop drygt 100 miljoner kronor utöver de 100 miljoner kronor som nämns ovan för att få ihop 2012 års budget. Under tiden minskar incitamenten för att maximera vårdvolymer, minskar investeringarna vid sjukhusen och kollektivtrafiken kör på en miniminivå. Den politiska ledningen verkar helt ofokuserad på huvuduppgiften och lägger idag bland annat ett förslag om att regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden ska lägga större kraft på digital information till invånarna. Men nya uppdrag kring digital information, utöver de uppdrag som dessa nämnder redan har, känns inte särskilt prioriterat just nu.
Nu återstår det att se om intäkterna från patientavgifterna ska rädda regionens ekonomi. Det skulle isåfall innebära skyhöga höjningar för såväl akuta som inneliggande patienter. Höjda patientavgifter för sjuka människor för att finansiera fri tandvård och glasögon till friska människor tycker jag är en märklig prioritering!
Bakgrunden är delvis att (s)-, (v)- och (mp)-ledningen parkerat alla sina politiska förslag hos just regionstyrelsen. Generösa subventioner till glasögon och fri tandvård för friska 23-åringar ligger i regionstyrelsens detaljbudget. Så samtidigt som den politiska ledningen säger sig vilja påskynda arbetet med att genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar i regionstyrelsens detaljbudget så finns det ett inbyggt dilemma för den politiska ledningen, nämligen att det riskerar leda till att det inte blir något kvar av de politiska löftena inför 2012 års budget.
Den budget som nu i det närmaste är klubbad i sina detaljer för 2012 innehåller neddragningar på investeringsnivån i förhållande till de nivåer som alla partier tidigare varit överens om. Två hundra miljoner i investeringar på sjukhusen i Göteborg, Kungälv och Uddevalla skjuts på framtiden. Dessutom innebär 2012 års budget att regionala utvecklingsinsatser minskar i förhållande till 2011 års nivå. Ovanpå detta har Västtrafik fått otillräckligt med resurser för 2012 för att kunna hålla en rimlig nivå på kollektivtrafiken. Så först drar den politiska ledningen ner på ambitionsinivåer i sjukhusinvesteringar, kollektivtrafik och näringslivsutveckling, dvs sådant som långsiktigt ökar regionens möjligheter att varaktigt skapa jobb, pendlingsmöjligheter och skatteintäkter för att istället finansiera fri tandvård för friska 23-åringar och generösa subventioner för glasögon. En ansenlig summa i nya utgifter som (s), (v) och (mp) dragit på sig är 89 miljoner kronor för att subventionera lab- och röntgentjänster på sjukhusen, istället för att pröva om dessa tjänster kan köpas billigare från andra aktörer.
Parallellt får vi rapporter om allmänna kostnadsökningar och egentligen inga utökade vårdvolymer, dvs kostnaderna ökar men dessa pengar används inte till mer vård. Under en kort period i höstas föll vårdvolymerna så att vi missade viktiga intäkter från regeringens sk kömiljard. Alltså; viktiga investeringar och utveckingsinsatser hålls nere, medan otillräckliga insatser görs för att hålla nere löpande utgifter. Idag skulle regionstyrelsen ta beslut som skulle kunna få fart på stimulanserna för ökad vårdvolym igen, men beslutet blev istället en modell som går ut på att fylla våra egna lokaler med vård. Färdförändringen är behjärtansvärd på ett sätt, vi ska inte ha tomma lokaler i våra egna sjukhus medan folk väntar på vård. Men de pengar som sjukhusen får av skattebetalarna måste först och främst fokusera på att få mesta möjliga vård utförd. Med alltför lite produktionstimulanser iskerar vi att köerna ökar igen.
En av den politiska ledningens stora nummer i budgeten för 2012 var att dra in 50 miljoner kronor på effektivare hantering av materialförsörjning och annan kringservice i sjukvården. Ytterligare en intäkt som (s)-, (v)- och (mp)-ledningen byggt sin budget på är höjda patientavgifter.
Vad gäller minskade kostnader för materialförsörjning och service var beslutet idag ett förslag på ökad kostnad för att genomföra projektet på 35 milojoner kronor plus 11 miljoner i investeringar och någon intäkt för satsningen utlovas inte. Så vips har en intäkt i regionens budget på 50 miljoner kronor istället vänts till en utgift i samma storleksordning. Det innebär nästan 100 miljoner kronor i differens mot budget.
Summa sommarum ska nu utskotten som är kopplade till regionstyrelsen spara ihop drygt 100 miljoner kronor utöver de 100 miljoner kronor som nämns ovan för att få ihop 2012 års budget. Under tiden minskar incitamenten för att maximera vårdvolymer, minskar investeringarna vid sjukhusen och kollektivtrafiken kör på en miniminivå. Den politiska ledningen verkar helt ofokuserad på huvuduppgiften och lägger idag bland annat ett förslag om att regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden ska lägga större kraft på digital information till invånarna. Men nya uppdrag kring digital information, utöver de uppdrag som dessa nämnder redan har, känns inte särskilt prioriterat just nu.
Nu återstår det att se om intäkterna från patientavgifterna ska rädda regionens ekonomi. Det skulle isåfall innebära skyhöga höjningar för såväl akuta som inneliggande patienter. Höjda patientavgifter för sjuka människor för att finansiera fri tandvård och glasögon till friska människor tycker jag är en märklig prioritering!
måndag 23 januari 2012
Sätt fart på pendlingen mellan Öxnered och Halden
Göteborg skriker efter arbetskraft. Fordonsindustrin behöver fler ingenjörer. Samtidigt kommer rekryteringsföretag från Oslo- regionen och letar efter arbetskraft för 1500 arbetstillfällen.
Det kommer att bli en svår tid för många friställda på Saab i Trollhättan. Men det finns också massor av möjligheter till att stärka norra Bohuslän, Trestadsregionen och Dalsland som en viktig region för att förse hela Oslo-Göteborgsområdet med arbetskraft.
Det är nu hög tid att rycka tag i tidigare idéer och förslag att öka pendlingsmöjligheterna mellan Trollhättan/Öxnered mot Halden/Oslo. Det gäller först och främst att sätta in fler tåg men på sikt också bygga dubbelspår på den sträckan. Norrmännen visar ett allt större intresse. Nu måste Sverige bli lika aktiva, inte minst för att underlätta pendling för alla Saab-anställda.
torsdag 19 januari 2012
Vidrigt med matsvinnet- heja dem som tar tillvara!
Idag basunerar nyheterna ut information om hur mycket mat vi slänger. Vidriga bilder med containrar och lastbilar fulla med mat som slängs. Men även bilder på eldsjälar i restaurangbranschen som tar tillvara exempelvis morotsskal för att smaksätta och göra buljong av. Spännande trend om matsvinnet kan vända till en ny typ av entreprenörskap där den mest framgångsrike är den som tar tillvara mest.
När jag växte upp brukade pappa och jag åka till dåvarande EPA i Kungälv för att hämta överbliven mat på deras restaurang, som pappa matade grisarna med. Men denna typ av kretsloppstänkande satte myndigheterna stopp för någon gång i mitten/ slutet av 70- talet. Intressant om trenden vänder åt andra hållet igen!
lördag 14 januari 2012
Europakten- en teater i flera akter
När debatten om Europakten påbörjades för några veckor sedan var Juholt snabbt ute med ett tvärsäkert nej. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich säger fortfarande nej, men man kan spåra vissa nyanser i hans resonemang, bland annat vill han gärna vara med i diskussionen med regeringen. Folkpartiet var inledningsvis lika tvärsäkra på ett ja till Europakten, vilket fick media att reagera på (fp):s Eurofori. Dumt att säga tvärsäkert ja eller nej, när man inte ens fått reda på villkoren. Den i särklass mest intressanta analysen i frågan står DN:s krönikor för denna veckan. Sverige var sen med att rensa upp i sina offentliga finanser på 90-talet, men vi hann göra det innan övriga Europa. Nu ska Merkel försöka få hela Europa med sig på samma svåra resa mot ökad konkurrenskraft. Hon har det inte lätt och Sverige har delvis valt att stå vid sidan av. Jag tycker vi ska hjälpa henne att hålla i hop Europa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)