Om vinst, fåfänga och livscykelanalys

Socialdemokraterna har fullt schåå med att förbjuda vinst i vården utan att formellt införa förbud. Löfven vann maktstriden, skriver DN på förstasidan idag samtidigt som min gamla kollega Carl-Petter Thorwaldsson säger att "i stort är förslagen bra" och då är DNs slutsats att förslaget ligger "så nära förbudsivrarnas förslag att det inte gick att avfärda".

När jag körde till jobbet i går morse lyssnade jag till alla turer om att hitta ett förbud mot vinster i vården på radion. I nyhetsinslaget efteråt berättade reportern om svenska företag som gör lägre vinster under 2012 och därför tvingas varsla. I ena inslaget är vinst ett skällsord och i nästa inslag är avsaknaden av vinst ett skällsord. I tisdags presenterades delårsraporten för Västra Götalandsregionen per sista augusti. Prognosen för 2012 är att vi drar in ca en miljard kronor mer i skatteintäkter än vad som budgeterats. Vi budgeterade med underskott på ca 400 miljoner och nu spår man överskott på över 500 miljoner kronor. Det betyder att folk har jobb i Västsverige och att företagen gått med VINST så att vi slipper varsel och arbetslöshet. Konkurrensituationen är knivskarp. Det som är vinst i dag kan vara förlust i morgon. Egentligen har vi inte utrymme för att bråka om vi ska för eller emot vinst i Sverige. Vinst hos Volvo, hos Ericsson och hos SKF är förutsättningen för jobb, men aja baja om vårdföratag och skolor gör vinst. Då kan ju kvinnor börja tjäna pengar!

Men vårdföretagen har riskkapitalbolag i ryggen som flyttar skattemedel utomlands, kanske någon invänder. Visst, det finns massor av företag som försöker hitta kryphål, som vill komma undan politikers klåfingrikghet och krav i samband med upphandling. Men ska dessa företags felsteg innebära totalförbud mot vinst i välfärden ? Idag har Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt kallat gruvnäringen i norra Sverige för en satsning "kortsiktiga vinster" och istället vurmar han för rennäringens fortsatta existens. Jag har inget emot rennäring, men att ställa det mot gruvnäring och dessutom hänga ut gruvnäringen för att de skulle ägna sig åt kortsiktiga vinster är ganska talande. Om ett företag investerar uppåt fem miljarder i gruvnäringen i Pajala så är det inga kortsiktiga vinster vi pratar om, utan istället en fråga om att långsiktigt ha bestämt sig för att satsa på en näring för att skapa jobb och utveckling i en bygd. Priserna på järnmalm har stigit på senare år så att det lönar sig att öppna gruvor i Sverige, att skapa jobb på landsbygden och skapa framtidstro i en landsända som vanligtvis brukar vara dömd till undergång. Ändå kan man förstås inte låta bli att erkänna att det finns företag med alltför kortsiktiga intressen och som gärna plockar utan vinsterna till skatteparadis. Men dessa företag får ju bara utrymme om politikerna inte gör sin hemläxa. Vårdförateg som får etablera sig utan att politikerna ställer upp kraven och friskolor som får slå upp portarna utan att beslutsfattarna utövar uppföljning och kvalitetskontroll.

I tisdags beviljade vi 50 nya miljoner till sjukvården. Den politiska ledningen föreslog nya medel för att korta köerna till vården, men skickade egentligen inte med några förbehåll. Vem kan garantera att dessa medel inte används för att betala högpresterande läkare som opererar effektivt på förmiddagen och går hem vid lunchtid för att de hunnit med lika många operationer som beställningen från politiken bestod av? Om den lediga eftermiddagen för läkarna används till att jobba åt ett privat företag som producerar ännu mer vård, som i sin tur genererar vinst till ett skatteparadis eller om den lediga eftermiddagen bokförs som dödtid på skattebetalarnas bekostnad kan man ju undra vilket som är värst. Vinster i vårdföretagen går aldrig att förbjuda, däremot kan politiker ställa krav på kvalite i vården som omöjliggör vinstuttag till skatteparadis. Eller som leder till att skattemedel per vårdtillfälle sänks. Men skäll inte på vårdföretagen! Skäll på politiker som saknar civilkurage och ledarskap!

Ikväll har två av mina barn varit offer för alla som jagar vinster i Halloween-helgen. Varje år har vi samma diskussion. Ska man köpa en Halloweendräkt för ett par hundra kronor som man bara använder en kväll per år? Eller varför ska man plöja ner surt förvärvande pengar i ljuslyktor och bordsdekorationer i orange och lila som kostar skjortan till en fest som är över på ett par timmar ? Jag har lyckats övertala mina barn att Halloween kan vara en helg då man klär på sig kläder som man kan ha en annan helg, att duken från Halloween kan sparas till året därpå och att man inte måste köpa en nya Halloween-hatt varje år. Jag tillhör dem som inte har lust att stoppa vinster i händerna på dem som producerar bordsdekorationer med kvicksilver som stressade föräldrar köper varje Halloween för att de tror att de måste. Våga, vägra slit och släng!

Vad är då skillnaden mellan att vägra vinster till Disney som kränger engångskostymer till Halloween och vårdföretag som eventuellt flyttar vinster till skatteparadis ? Jag tycker det finns en skillnad. Skillnaden mellan kortsiktighet och långsiktighet. Om ett internationellt företag som vill sälja vårdtjänster köper upp ett vårdföretag i Sverige för att effektivisera vårutbud och erbjuda omsorg till äldre är det en sak. Här håller politikerna dessutom i taktpinnen och det är dom som ytterst formulerar kvalitetskraven. När andra företag säljer glitter för att dekorera bordet på Halloween kan jag däremot slå bakut som konsument. Deras vinster är verkligen kortsiktiga! Och jag kan avstå som konsument, eftersom jag inte vill bidra till kortsiktiga vinster som samtidigt bokförs som en kostnad för kommande generationer. När Jonas Sjöstedt anklagar gruvnäringen i Norrland för att stå för kortsiktiga vinster då tycker jag han har fel. De flesta näringar som startar därför att priset på naturresurser stiger är nästan alltid en tillgång för mänskligheten. Övriga naturresurser skulle behöva följa efter. Höj priset på livsmedel, höj priset på bensin och se gärna till att priset på skog och på järnmalm stiger. Det skulle skapa jobb för dem som bor och verkar nära naturen, göra det möjligt för dem att bo kvar, skapa jobb och öka vinsterna! Det gagnar välstånd, leder till jobb och livskvalité! För ett par år sedan blev jag glad att Body Shop började sälja ett nagellack som hade betydligt mindre kemikalier och miljöförstörande ämnen än vad nagellack normalt sett har. Jag blev en stadig kund av nagellack hos Body Shop. För en tid sedan upphörde emellertid Body Shop med försäljning av det nagellacket och jag fick fundera hur jag skulle göra med min fåfänga. Sluta köpa nagellack, tränga tillbaka denna typ av konsumtion och klara mig ändå. Jag frågade i en parfymaffär vad man nu vänder sig som miljömedveen kund om man vill ha ett nagellack som uppfyller högt ställda miljökrav. Då svarade försäljaren att man alltid ska köpa nagellack från kända storföretag med stora forskningsresurser. De företagen kommer att vara de som har råd att faktiskt göra stegvisa miljöförbättringar i sitt sortiment, menade hon. Jag har funderat mycket på hennes sätt att resonera. Det mest miljövänliga nagellacket gick inte att sälja, eftersom det inte marknadsfördes av ett storföretag som kunde klara sig igenom tillfälliga vinstras och kriser. Det nästbästa nagellacket ur miljösynpunkt kan däremot överleva tack vare stora forsknings- och marknadsföringsinsatser från ett känt varumärke. Människan är fåfäng samtidigt som vi tycks ha svårt att glädja oss åt andras vinster. Men vår fåfänga gör att vi ändå köper prylar som skapar oändliga vinster, som vi sedan försöker lotsas att vi kan klara oss utan. Människans fåfänga kan i grunden inte trängas tillbaka, det är en del av människan själv. Mänskligheten kommer fortsätta att efterfråga nagellack, även om det inte alltid är med miljömedvetenheten framför ögonen. Jag tittar igenom hyllan med nagellack i hyllan i badrummet. Jag konstaterar att det mesta lacket torkar innan flaskan är slut. Bara att åka till en miljöstation och lämna in flaskorna innan de är förbrukade. Utom ett par av de dyraste och mest kända varumärkena. De är lika fina i konstistensen. Troligen var det samma varumärke som tanten i parfymaffären skulle ha rekommenderat. De nagellecken som torkar in innan jag tömt flaskorna ger mig mindre nagellack för pengarna, men det ger företaget som tillverkat lacket en kortsiktig vinst. Vi människor jagar gärna konsumtionsvaror, oavsett om det handlar om dekorationer till Halloween eller nagellack. Vi kommer att låta oss luras i framtiden också och bli offer för vår egen fåfänga. En del av dem gör kortsiktiga vinster. En del andra gör långsiktiga vinster som varaktigt skapar jobb och utveckling. Jag säger inte att det alltid är enkelt att välja rätt eller att veta vems vinster man i slutändan gynnar. Men Sverige behöver vinster för att människor ska ha jobb och få vård och en bra skola. Det är sanningen. De kortsiktiga vinsterna kan vi välja bort i vår vardag. Men då måste vi minska den sortens konsumtion som är billig och kortvarig och istället lära oss att fundera över livscykelanalyser och långsiktigt ansvar. Det är svårare, men kommer troligen att generera ännu större vinster i framtiden. Och då har vi inte råd med vinstförbud.