Kan vi lösa finanskris och klimatkris med samma grepp?

Tittar på TV-inslaget från bilsalongerna i Genéve. De allmänna kommentarerna som lindar in inslaget är förstås att efterfrågan på bilar minskar drastiskt i krisens spår. Samtidigt ökar efterfrågan på miljöanpassade och billiga bilar. Ett indiskt bilföretag uttalar sig och berättar om den lilla minibilen som har ett inköpspris på motsvarande 25 000 kronor. Tyvärr är den inte tillräckligt trafiksäker för den europeiska bilmarknaden får man veta i inslaget. Men samma indiska företag räknar med att ha en bil klar för den europeiska marknaden inom en snar framtid, dock till något högre pris.

Under de år som jag arbetet med miljöfrågor har ofta diskussionerna landat i just detta- hur vi ska klara balanskravet mellan miljökrav å ena sidan och allmänna säkerhetskrav å andra sidan. Går vi alltför dramatiskt fram i våra miljökrav riskerar vi att tvingas tumma på olika kvalitetskrav. Det kan gälla trafiksäkerhetskrav på fordon eller användningen av engångsprodukter i sjukvården som ibland förordas av medicinska skäl (smittorisk) men som kan tyckas förkastliga rent miljömässigt eller t ex miljökrav på kontorstextilier, som tvingar bort flammskyddsmedel, men istället ökar brandrisken på våra arbetsplatser. För det mesta har emellertid olika miljökrav drivit på en förändring så att de kvalitetskrav som vid första tanken tycks stå i motsatsförhållande till miljökraven senare visar sig gå att förena. Jag var själv med i en process där textilier utan kemikalier togs fram och som senare ledde fram till Sveriges första ekologiskt producerade gardiner. En av eldsjälarna i detta arbete var Birgitta Nilsson, ledamot av regeringens kommission för hållbar utveckling.

När bilsalongerna öppnar i Genéve om några år kommer vi säkerligen att få modeller av fordon, som lyckats kombinera kvalitetskrav och miljökrav. Här har det indiska bilföretaget möjligen försprång, men det finns inget som hindrar att företag med fordonstillverkning i Sverige hittar sina konkurrensfördelar här också.

Maud Olofsson brukar säga att finanskrisen och klimatkrisen hänger ihop. Finanskrisen är på sätt och vis ett tecken på att vi under allt för lång tid kört omkring i alltför stora bilar med alltför hög bränsleförbrukning. Nu öppnar sig möjligheten att lösa finanskrisen och klimatkrisen genom att uppmuntra till klimatsmarta lösningar, t ex inom fordonsindistrin. Vi kanske får vänja oss vid att köra omkring i små, små indiska klimatsmarta fordon, som dessutom har ett inköpspris mer i 50 000-kronorsnivå än 200 000-kronors nivå. Det skulle troligen göra gott, inte bara för miljön, utan också skapa minskad sårbarhet i den kapitalintensiva fordonsindustrin samt bidraga till minskad sårbarhet generellt när vi ska möta lågkonjunkturer framöver. Nästa fråga blir förstås om man också i det korta perspektivet kan förena t ex höga arbetsmiljökrav och säkerhetskrav på de eftertraktade indiska minibilarna. jag är helt övertygad att det går- frågan är bara vilket företag och vilka nationer som är tillräckligt kommersiellt inriktade för att snabbast få konkurrensfördelar av att ha lyckats ?!